Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Silviahemmet förlorar i högsta instans – inget bygglov för redan uppförda hus


red@dagensjuridik.se red@dagensjuridik.se

Demensboendet Silviahemmet grundades av drottning Silvia 1996 och vill utvidga sin verksamhet på Drottningholm. Foto: Jonas Ekströmer/TT och Silviahemmet
Ladda ner handlingar

 

Byggnadsnämnden i Ekerö kommun beviljade i januari 2017 bygglov för nybyggnad av två flerbostadshus med tillhörande komplementbyggnader på Lovön i närheten av Drottningholm utanför Stockholm.

Det var stiftelsen Silviahemmet som ville bygga fler demensboenden och flerbostadshusen skulle inrymma tre lägenheter och en gemensamhetslokal och uppföras i tvåvåningsplan på 150 kvadratmeter och ”teknikhus” och förråd på 53 kvadratmeter.

Silviahemmet grundades på initiativ av drottning Silvia år 1996.

Grannar överklagade
Tre grannar överklagade besluten men Länsstyrelsen i Stockholms län gick på kommunens linje.

Grannarna överklagade till mark- och miljödomstolen och vid det laget var husen och komplementbyggnaderna redan uppförda.

Grannarna pekade att byggloven var två av de första byggloven som hade prövades under den nya detaljplanen från 2015 och att de därför blir prejudicerande för kommande bygglov och ändringar i området.

”Det unika”
Ett av huvudsyftena med detaljplanen var att bevara ”det unika med Drottningholmsmalmen ur ett byggnadshistoriskt perspektiv”. Ny bebyggelse ska enligt detaljplanen ha ”hög arkitektonisk omsorg och kvalitet, och anpassa sig efter och samspela med omkringliggande kulturhistorisk bebyggelse”.

Grannarna pekade på att de nu aktuella husen är så kallade prefabricerade modulhus och främmande i den historiskt och kulturellt unika miljö som Drottningholmsmalmen utgör och som detaljplanen avser att skydda.

Därtill tillåter detaljplanen att fastigheter av den aktuella storleken får bebyggas med maximalt tre lägenheter. Grannarna påpekade att de aktuella husen består av fyra lägenheter – ”då den så kallade gemensamhetslokalen rimligen inte kan klassas som annat än en lägenhet”.

Bevarande och varsamhet
Stiftelsen Silviahemmet bestred överklagandena. Enligt stiftelsen uppfyllde byggnaderna detaljplanens krav – bland annat på att nybyggen inte skulle uppföras i en historisk stil utan representera den tid de uppfördes i – genom att de, enligt utlåtanden från en arkitekt, ”bär drag av 2010-talets materialval i fasad och arkitektonisk utformning”, samtidigt som de storleksmässigt passade in i omgivningen.

Mark- och miljödomstolen konstaterade att både kommunens översiktsplan och detaljplanen för Drottningholmsmalmen lägger en tydlig vikt vid bevarande och varsam utveckling av Drottningholmsmalmen med stor hänsyn till de kulturhistoriska värdena i området.

Strider mot detaljplanen
Med hänsyn till bland annat vad Stadsarkitektkontoret i Ekerö kommun uppgivit om att bebyggelsen inte på ett tillräckligt sätt bidrar till en god helhetsverkan i området, ansåg domstolen att bebyggelsen avvek från gällande detaljplan i denna del.

Även när det gäller antalet lägenheter ansåg domstolen att bebyggelsen stred mot detaljplanen. Den lägenhet som stiftelsen menade utgjorde en gemensamhetslokal skiljde sig inte från övriga lägenheter och skulle därmed räknas som en separat lägenhet.

Stiftelsen överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen som dock avslår överklagandet och går på grannarnas linje.

Riksintresse skadas inte
Enligt överdomstolen skadar byggnaderna i och för sig inte det riksintresse som området skyddas av eftersom skyddet primärt omfattar den kungliga slottsmiljön och eftersom den delen av Lovön som de aktuella byggnaderna uppförts på redan är präglade av byggnation även från andra tider än då den kungliga slottsmiljön uppfördes.

Däremot anser även överdomstolen att de aktuella byggnaderna – med sin näst intill identiska konstruktion och ”repetitiva fasadutformning” – inte kan anses ha motsvarande höga kvaliteter som den omgivande bebyggelsen.

Inte heller i frågan om antalet lägenheter uppfyller byggnaderna kraven i detaljplanen.

Oklart vad som ska ske
Mark- och miljööverdomstolen slår därför fast att det saknas förutsättningar att bevilja bygglovet. När det gäller de redan uppförda husen skriver överdomstolen:

”Mark- och miljööverdomstolen har inom ramen för detta mål endast att pröva om bygglov kan ges eller inte. Vad som ska ske med de redan vidtagna åtgärderna på fastigheterna får hanteras inom ramen för nämndens tillsyn. GG:s (grannarnas) yrkande om att tomten ska återställas till den ursprungliga topografin ska därför avvisas.”

 

 

 

 

Jenni Hotti

Endast för dig som prenumererar
Ladda ner handlingar
Annons

Event & nätverk

Se alla event

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons