Handelsbanken räknar med högre tillväxt än normalt då BNP i Sverige nu är högre än innan pandemin.
– Jag tycker att både inflationsriskerna och förväntningarna på högre räntor är överdrivna”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
Handelsbanken presenterar under onsdagsmorgonen en konjunkturprognos som visar att den ekonomiska återhämtningen fortsätter och optimismen är stor.
– BNP i Sverige är nu högre än innan pandemin och framöver räknar vi med högre tillväxt än normalt, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman. Flaskhalsar och leveransproblem som uppstått i pandemins kölvatten har inneburit stigande priser, och förväntningar om högre räntor.
– Jag tycker att både inflationsriskerna och förväntningarna på högre räntor är överdrivna”, säger Christina Nyman och fortsätter:
– Men vi ser framför oss att både energipriser och räntor kommer att svänga mer framöver, mot bakgrund av klimatomställning och nedtrappning av centralbankers krisåtgärder.
Chefsekonom Christina Nyman uppger även att banken räknar med att global BNP ökar med 5,7 procent i år och 4,6 procent nästa år för att därefter återgå till en mer normal tillväxt på 3,7 procent.
– Just nu skyms sikten av pandemins efterverkningar. Men någon stagflation, det vill säga hög inflation och låg tillväxt, ser vi inte framför oss, säger Christina Nyman.
Energikrisen som sveper över världen
Enligt Handelsbanken visar energikrisen som sveper över världen på sårbarheten i klimatomställningen. Höga energipriser och instabil energitillförsel riskerar att leda till minskat stöd för klimatomställningen bland både allmänhet och näringsliv.
”Den gröna omställningen måste kombineras med en energipolitik som säkerställer stabil energitillförsel och att utsatta hushåll kompenseras för höga och instabila energipriser för att det inte ska bli omfattande bakslag i omställningen”, skriver Handelsbanken.
I september var energipriserna cirka 15 procent högre än normalt. Om priserna svänger upp och ner i den storleksordningen betyder det att utgifterna för energi varierar med cirka 700 kronor per månad, upp och ner, för ett hushåll på fyra personer.
– Hushåll kan behöva skaffa sig en större sparbuffert för ökade variationer i energikostnader, säger Christina Nyman.
Svensk BNP
Handelsbanken pekar alltså på att Svensk BNP nu är högre än före pandemin och banken räknar framöver med högre tillväxt än normalt. Hushållens konsumtion driver återhämtningen, när allt fler återvänder till butiker, restauranger och nöjen.
Handelsbanken uppger även att en ovanligt stor del av hushållens inkomster går till sparande och banken ser att konsumtionen gradvis återtar mark och sparandet normaliseras. Pengarna som lagts på hög under pandemin ger stöd till bostadsmarknaden, där byggandet ökar.
– Den höga byggtakten innebär att underskottet av bostäder minskar. Trots det är vår prognos att bostadspriserna fortsätter upp 2022, med nära 5 procent, för att sedan bromsa in ytterligare, säger Christina Nyman.
Näringslivets investeringar ökar
Vidare framgår det av Handelsbandelsbankens konjunkturprognos att näringslivets investeringar ökar starkt och arbetsmarknadsläget har förbättrats under året, men banken ser att företagen rapporterar ökad svårighet att hitta personal.
”Det tror vi främst hänger samman med att det tar tid att anställa, inte minst när många branscher samtidigt på kort tid vill öka sin arbetsstyrka. Historiskt har höga bristtal i regel varit en indikator på att det blir en stark sysselsättningsutveckling snarare än att ekonomin är på väg in i en överhettningssituation med kraftigt stigande löner”, framgår det av rapporten.
– Vi räknar med att arbetslösheten i slutet av 2023 är tillbaka på de nivåer som rådde före pandemin, säger Christina Nyman.
Enligt Handelsbanken når inflationen 3,2 procent i november – den högsta takten på mer än tio år. Utvecklingen drivs till största del av energipriserna, inte ett växande inflationstryck i ekonomin. Att döma av marknadsprissättningen, så kommer både elpriset och oljepriset att sjunka framöver. Därmed dyker inflationen igen, under 1,5 procent i slutet av 2022. Först under 2023 räknar banken med att inflationen börjar stiga varaktigt. Men läget är svårbedömt och det finns en risk att den högre inflationen biter sig fast längre.
Centralbankerna
Medan Norges Bank redan har börjat höja styrräntan kommer Federal Reserve, enligt Handelsbankens prognos, att vänta till 2023. Samtidigt tror banken att ECB kommer att hålla räntan på nuvarande nivå åtminstone fram till 2024. På de finansiella marknaderna har räntor stigit på förväntan om mindre expansiv penningpolitik.
”Vi tror att ränteförväntningarna är för högt ställda i nuläget och att centralbankerna kommer att gå sakta fram, men man kan vänta sig större svängningar på de finansiella marknaderna när centralbankerna börjar backa ur krispolitiken”, framgår det av rapporten.
Vidare skriver Handelsbanken att Riksbanken ser sannolikt de obekvämt höga utfallen som en övergående topp, i likhet med bankens egen inflationsprognos.
– Därmed räknar vi med en försiktig nedtrappning i stimulanserna. Styrräntan tror vi de kommer hålla oförändrad på noll procent åtminstone fram till 2024. Men i november kommer de nog signalera en räntehöjning under 2024, säger Christina Nyman
