Bostadspriserna börjar stiga framåt sommaren och bostadsbyggandet återhämtar sig. Samtidigt väntas utländska investerare komma tillbaka till aktiemarknaden och kapitalmarknaderna blir allt mer tillgängliga för fastighetsbolagen Det framgår av Handelsbankens nya fastighetsrapport.
– Allt hänger på att ekonomin mjuklandar, inflationen kommer ner och Riksbanken inleder räntesänkningar. Kan det gå? Ja, vi tror det, säger Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom.
I sin nya fastighetsrapport bedömer Handelsbanken att Riksbanken inleder räntesänkningar i juni och följer upp med ytterligare sänkningar i september och december.
– Under 2025 ser vi att Riksbanken ökar räntesänkningstakten samtidigt som konjunkturen stärks och arbetsmarknaden förbättras. I slutet av 2025 bedömer vi att styrräntan nått 2,25 procent och Riksbanken sänkt klart, säger Christina Nyman.
Enligt Handelsbankens makroekonomer kommer såväl rörliga som bundna boräntor ha sjunkit till omkring 3,5 procent i början av 2026.
”För kommersiella fastighetsbolag har läget förbättrats med vinterns nedgång i långa marknadsräntor och lägre riskpremier (kreditspreadar). Riksbankens kommande räntesänkningar kommer leda till successivt lägre finansieringskostnader under andra halvåret i år”, uppger banken.
Bopriserna väntas börja stiga från andra halvåret, med en ökning på i genomsnitt 0,5 procent i år och närmare 3 procent nästa år.
Förslag om Bolånetaket
Regeringen överväger att höja bolånetaket för att minska trösklarna in på marknaden för unga. Enligt analysen i fastighetsrapporten sänker detta inte trösklarna för unga i storstäderna, med medianinkomst, då de ändå inte kan låna mer. Däremot kan en ung vuxen med medianinkomst låna mer i orter där snittpriset för en liten lägenhet ligger under 1,6 miljoner kronor.
– Vill man sänka trösklarna för unga där det är svårast att få tag på en bostad behöver bostadspriser minska och tillgången på billigare hyresrätter öka. Att sänka amorteringskravet har större effekt än att höja bolånetaket men båda riskerar att bidra till högre bostadspriser, säger Christina Nyman.
Efter ett stort tapp i påbörjade bostadsprojekt väntas en gradvis återhämtning mot en ny normalnivå på cirka 35 000 påbörjade bostäder årligen, uppger Handelsbanken.
”En anledning till att byggandet på sikt inte ökar mer är att befolkningstillväxten bromsat in kraftigt. En annan orsak är att byggkostnaderna väntas vara fortsatt höga. Det talar för att det kommer bli tuffare konkurrens mellan jobben i byggsektorn och att även antalet sysselsatta i byggbranschen stabiliseras på en ny lägre nivå”
– Med lägre byggtakt ser vi inte generellt ökad bostadsbrist men däremot kan det förvärras i storstäderna, säger Christina Nyman.
Varsel inom byggsektorn
Handelsbankens ekonomer räknar med sjunkande sysselsättning i byggsektorn under året i takt med att pågående byggprojekt färdigställs och nya inte tar vid, men inget ras.
– Vår prognos för bygginvesteringarna pekar mot att antalet sysselsatta i byggsektorn minskar med 10 000 personer, säger Christina Nyman.
Handelsbanken uppger att den stora nedgången i långräntor och kreditspreadar mot slutet av 2023 i kombination med att kreditvärderingsinstituten visade sig vara mer flexibla än vad som tidigare bedömts, har bidragit till att fastighetsbolagen gick från iskalla på obligationsmarknaden till att bli eftersökta av investerarna på den svenska marknaden.
”Handelsbankens analytiker tror att sektorn under 2024 kommer att kunna refinansiera en stor del av sina förfall. Bedömningen är att kreditspreadarna för fastighetsbolag kan fortsätta att närma sig bolag i andra sektorer och att kreditmarknaden generellt utvecklas positivt. Hittills har låga vakanser och höjda hyror gjort att det operationellt sett ganska stabilt ut. Men framåt räknar bankens analytiker med något stigande vakanser och sjunkande hyror”.
Värdeminskning
Fastighetsvärden har fallit ungefär tio procent och ytterligare nedskrivningar av fastighetsvärden är att räkna med och transaktionsmarknaden överlag kommer att bli mer aktiv under 2024. Analysen är fortsatt en genomsnittlig värdeminskning från toppen 2022 med knappt 15 procent.
