Mannen dömdes i tingsrätten mot sitt nekande till sex års fängelse för grov våldtäkt, våldtäkt av normalgraden, våldtäkt mot barn samt grovt utnyttjande av barn för sexuell posering.
Domstolen fann det styrkt att den tilltalade i början av 2008 tagit kontakt med en då 13-årig flicka över internet och att han förmått henne att posera naken för honom och medverka i olika sexuella handlingar som spelades in med en webbkamera. Under hot om att sprida de sparade nakenbilderna förmådde 33-åringen sedan flickan under en period om närmare tre års tid att träffa honom och att bland annat utföra orala samlag och andra sexuella handlingar. Flickan uppgav att hon under gärningarna tvingats att tacka mannen för att hon ”fick vara hans sexslav” och för att han ”lärde upp henne”.
33-åringen dömdes även för att ha utsatt en flicka med en utvecklingsstörning för liknande gärningar. Han hotade henne med att döda hennes pojkvän och hennes favoritartist. Flickan gjorde som han sade och gick med på att posera framför sin webbkamera och på att vara mannens ”sexslav” vid flera tillfällen.
Tingsrätten tog bland annat fasta på flickornas utpekanden och trovärdiga berättelser, uppgifter från mannens före detta flickvän samt uppgifter från tekniska undersökningar av hans dator och telefon och fann åtalet styrkt. Domstolen konstaterade att gärningarna hade ett mycket högt straffvärde och bestämde, med beaktande av straffskärpningsreglerna för grova våldsbrott, påföljden till fängelse i sex år. Mannen ålades även att betala skadestånd till den första flickan med 410 000 kronor och till den andra flickan med 180 000 kronor.
Mannen överklagade och uppgav bland annat att han aldrig hade träffat den första flickan och att han hade kunnat bevisa att hans datorer inte använts i kontakten med flickan, om det inte varit för att de blivit stulna vid ett inbrott.
Hovrätten konstaterar att mycket tyder på att mannen själv iscensatt ett inbrott i syfte att undanröja bevisning i samband med att han fattat misstankar om att flickan vill vidta rättsliga åtgärder mot honom. Domstolen anser också genomgående att bevisningen i målet är så pass stark att eventuella osäkerhetsmoment inte leder till någon annan bedömning än underinstansen gjort. Hovrätten fastställer därför tingsrättens domslut.
