Den idag 46-årig man dömdes i Göteborgs tingsrätt för sexuellt ofredande och barnpornografibrott till villkorlig dom med 50 timmars samhällstjänst.
Enligt åtalet hade mannen tagit kontakt med en 14-årig flicka via en chattsida på nätet i augusti 2011. De hade bestämt träff samma dag och mannen hade då tagit flickan på brösten och mellan benen.
Mannen nekade till brott och menade att deras chattkonversation endast hade utgjort en form av ”rollspel” utan något syfte att faktiskt träffas.
Tingsrätten kom dock fram till att gärningarna var styrkta även om det sexuella ofredandet ”konsumerade” brottet kontakt med barn i sexuellt syfte.
Hovrätten för Västra Sverige fastställde senare tingsrättens dom.
Mannen överklagade och pekade bland annat på att det endast hade hållits ett videoförhör med flickan som inte själv hade närvarat vid huvudförhandlingen.
”Strider mot Europakonventionen”
Under förhöret hade mannens försvarare inte funnits på plats eller fått möjlighet att ställa frågor till flickan, eftersom mannen vid denna tidpunkt ännu inte ens var misstänkt.
Mannen ansåg att detta hade stått i strid med Europakonventionens krav på en rättvis rättegång eftersom han inte hade kunnat ställa frågor till målsäganden.
Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd i målet och förklarar nu att något rättegångsfel inte har begåtts när domstolarna har fäst avseende vid de uppgifter som målsäganden lämnat i polisförhöret.
Flickan har åberopat ett läkarintyg om psykiska besvär och har därför haft hinder mot att inställa sig till huvudförhandlingen. Detta utgör enligt rättegångsbalkens regler ett undantag som gör att videoförhöret kan tillmätas betydelse – trots att det handlar om bevisning som inte tagits upp särskilt vid huvudförhandlingen.
I samband med slutdelgivning av förundersökningen begärde mannens ombud inte att få ställa några kompletterande frågor till målsäganden. Detta kan i och för sig inte anses innebära att mannen har avstått från denna rätt, eftersom det vid denna tidpunkt fanns anledning att räkna med att målsäganden skulle höras vid huvudförhandlingen, konstaterar HD.
Kunde begärt kompletterande förhör
Efter att målsägandebiträdet begärt att målsäganden inte skulle behöva vara med på huvudförhandlingen kunde dock mannen ha krävt ett nytt förhör med henne utom rätta. Det kunde han även ha gjort i samband med överklagandet till hovrätten. Om en sådan begäran hade avslagits kunde mannen ha hävdat att det funnits hinder mot huvudförhandling.
I och med att någon begäran om ett tilläggsförhör aldrig framställts får dock mannen, enligt HD, anses ha avstått från sin rätt att ställa frågor till målsäganden. Att videoförhöret lagts till grund för bevisvärderingen innebär därför inte heller att mannen nekats en rättvis rättegång, slår HD fast.
Det saknas anledning att meddela prövningstillstånd i målet i övrigt och hovrättens dom fastställs därför.
Två justitieråd skiljaktiga
Två justitieråd är skiljaktiga och anser att det visst har varit fråga om ett rättegångsfel när avseende fästs vid målsägandens uppgifter i videoförhöret.
Att försvararen godtagit att målsägandens uppgifter lades fram med hjälp av videoförhöret har visserligen inneburit att frågor inte kunde ställas till henne. Det kan dock inte ges innebörden att mannen ska anses ha valt att inte ställa frågor till henne, anser de skiljaktiga justitieråden.
Det kan i och för sig anses att mannen borde ha anmält hinder mot huvudförhandling eller begärt ett nytt förhör utom rätta. Att han inte gjort det är dock inte samma sak som att han valt bort sin förhörsmöjlighet.
De skiljaktiga ledamöterna anser också att det har utgjort rättegångsfel när domstolarna lagt videoförhöret till grund för sin bevisvärdering.
I avgörandet deltog justitieråden Stefan Lindskog (skiljaktig), Ella Nyström (skiljaktig), Kerstin Calissendorff, Ingemar Persson och Lars Edlund.
Foto: DJ
