Majoriteten, sex av tio, av de som åtalas för insiderbrott döms i tingsrätten. Men trots att maxstraffet vid grovt brott kan bli sex års fängelse blir det oftast villkorlig dom och samhällstjänst. Det visar en granskning som DN har gjort.
Dagen Nyheter har genomfört en granskning där man har gått igenom samtliga misstänkta insiderbrott som nått åtal under de senaste tio åren. Granskningen visar bland annat att sex av tio misstänkta fälls i tingsrätten.
Maxstraffet för insiderbrott av normalgraden är två års fängelse. Vid grovt brott kan det bli sex års fängelse. Men enligt DN:s granskning blir det oftast villkorlig dom och samhällstjänst vid båda fallen.
Av de 80 personer som har fällts i tingsrätten sedan 2013 har bara 14 personer fått fängelsestraff.
Hovrätten har bara ändrat två domar
En stor del av domarna överklagas till hovrätten, som i många fall går på tingsrättens linje. Av 28 avgjorda hovrättsärenden de senaste tio åren är 15 helt eller i stort sett fastställanden av tingsrättens dom. Bara i två mål har hovrätten ändrat tingsrättens dom helt.
Sex domar har överklagats till Högsta domstolen sedan 2018 men bara ett har beviljats prövningstillstånd, där ett avgörande väntas innan årsskiftet.
Enligt DN:s granskning har de åtalade ofta familjeband med varandra. Tidigare fick utredarna inte beslagta och använda meddelanden mellan närstående i en förundersökning eftersom det har ansetts integritetskränkande, men det förbudet är nu slopat.
– Det tycker vi är bra. Dels kommer vi kunna använda sådana meddelanden i bevisningen när det talar till vår fördel, men på samma sätt kan det också göra att misstankarna försvagas. Man kommer närmare sanningen, säger åklagare Ted Murelius till DN.
Telefonavlyssning eller hemlig datatrafikavläsning
Med tillstånd från domstol har åklagarna nu möjlighet att sätta in hemlig telefonavlyssning eller hemlig datatrafikavläsning mot misstänkta. Tidigare krävdes det att misstanken gällde brott där det lägsta straffvärdet var två års fängelse. Nu räcker det med att misstanken gäller grovt brott.
– Bankerna och marknadsplatserna som övervakar handeln har också blivit bättre, och även Finansinspektionen. Tidigare var det mer än brevlåda som skickade anmälningarna vidare men nu har de en mer aktiv roll. Anmälningarna vi får nu är ofta väl underbyggda, säger åklagare Ted Murelius till DN.
Ted Murelius, som främst pekar på förarbetena till den nya lagen om marknadsmissbruksbrott som trädde i kraft 2017, tycker domstolarna borde använda sig av fängelsestraffet i fler fall.
Han menar att denna säger att synen på marknadsmissbruk ska skärpas, och att brott med ett straffvärde under 12 månaders fängelse inte nödvändigtvis behöver omvandlas till villkorlig dom och samhällstjänst som de ofta gör i dag.
