Doktoranden vid Uppsala universitet hade begärt ut ett dokument om Försvarsmaktens redovisning av en fortsatt svensk truppinsats i Afghanistan. Dokumentet var från november 2003 och Försvarsmakten beslutade att lämna ut handlingen i maskerat skick eftersom uppgifterna kunde ”antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet” om de röjdes.
Politiskt känsliga
Doktoranden överklagade beslutet till kammarrätten och hävdade att de överväganden som gjordes i dokumentet kring de olika alternativen visserligen kunde vara politiskt känsliga men att detta inte utgjorde någon grund för sekretess.
Försvarsmakten pekade å sin sida på att dokumentet innehöll uppgifter om Försvarsmaktens förmåga och kapacitet att bedriva insatsverksamhet samt om metoder och arbetssätt vid insatsverksamhet.
”Fara för rikets säkerhet”
Men kammarrätten avslår i huvudsak doktorandens talan och konstaterar att i stort sett samtliga uppgifter som inte har lämnats ut av Försvarsmakten är av sådant slag att det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgifterna röjs. Dock lyfter kammarrätten sekretessen för en mening i en bilaga till huvuddokumentet.
25 svenskar kvar
Sverige har haft militär personal på plats i landet sedan 2002. Sommaren 2014 överlämnades den svenska basen till den afghanska staten. Från september 2014 består enligt uppgifter från Försvarsmakten det svenska bidraget av cirka 25 personer, varav majoriteten arbetar som rådgivare till de afghanska säkerhetsstyrkorna eller i Isaf-staber.
