Svensk ekonomi växer med ungefär 3 procent både i år och nästa år och Riksbanken höjer reporäntan två gånger under andra halvan av 2023. Det skriver SEB i sin prognos för 2022.
SEB inleder sin prognostext med att konstatera att återhämtningen från pandemin utmanas i början av 2022 av hög inflation, snabb smittspridning och geopolitiska risker. Centralbankerna skyndar på normaliseringen av räntor och amerikanska Federal Reserves planer på att börja banta sin balansräkning skrämmer börs- och räntemarknaderna. Säkerhetspolitiska spänningar mellan Ryssland och det europeiska närområdet är en ny riskfaktor för särskilt Norden, Baltikum och Tyskland.
Mer osäker prognosbild
Vidare skriver SEB att tillväxten fortsätter dock att få stöd av stora hushållsbuffertar och uppdämda konsumtionsbehov av tjänster när pandemin lättar, och inflationskrafterna väntas kulminera i inledningen av året. Tillväxtprognoserna förblir därmed relativt stabila. Svensk ekonomi växer med ungefär 3 procent både i år och nästa år och Riksbanken höjer reporäntan två gånger under andra halvan av 2023. SEB förväntar att de övriga nordiska ekonomierna fortsätter att växa i god fart i år, med endast små prognosrevideringar.
– Prognosbilden har av flera skäl blivit mer osäker men vi ser också ökade förhoppningar om en ljusning för pandemin när den senaste vågen väl har passerat. Prognosen baseras på antagandet att effekterna på ekonomin lättar inom en snar framtid och att nya betydande störningar kan undvikas i Europa och Nordamerika, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Global tillväxt
Vidare skriver SEB att Global tillväxt väntas sakta av från nära 6 procent 2021 till drygt 4 procent i år. Hög inflation, som gröper ur hushållens köpkraft, samt effekterna från omikronvågen i början av året bidrar till att BNP-tillväxten justeras ned med ungefär en kvarts procentenhet för såväl global ekonomi som för OECD-området. Snabbare finanspolitisk åtstramning efter att president Joe Biden misslyckats att ena det Demokratiska partiet bakom sina reformplaner bidrar till nedrevideringen i USA medan europeiska hushåll pressas av höga energipriser.
SEB hänvisar även till att inflationen ser ut att bita sig fast längre än väntat, men banken står ändå fast vid vyn att den faller tillbaka markant mot slutet av 2022, drivet av kulminerande energipriser och gradvisa lättnader i ansträngda produktionskedjor.
Centralbankerna och stimulanserna
SEB skriver även att pressen har ökat på Centralbankerna att dra tillbaka stimulanserna från pandemin då arbetslösheten i många länder fallit till nivåer på eller nära nivåerna innan pandemin. Amerikanska Fed inleder gradvisa räntehöjningar i mars mot en nivå på 2,0 procent i slutet av 2023, och slår därmed följe med centralbankerna i Storbritannien och Norge, medan Europeiska Centralbanken, ECB, börjar strama åt först i slutet av 2023. Nedåtriskerna i prognosen är i första hand kopplade till inflationschocken och risken för att centralbankerna tvingas agera på ett sätt som sätter stopp för återhämtningen. Den upptrappade säkerhetspolitiska spänningen i relationen mellan Ryssland och det europeiska närområdet är ett annat hot.
– Skulle vi se tecken på en mer tydlig pris- och lönespiral måste centralbankerna strama åt så att inte inflationsförväntningarna drar iväg och tappar kontakt med inflationsmålen. Då finns det risk för stora nedgångar för aktie- och bostadspriser. Vad gäller geopolitiken är erfarenheterna att det krävs en exceptionell händelseutveckling för att denna typ av spänningar ska påverka den ekonomiska aktiviteten under en längre tid. En rysk invasion av Ukraina skulle dock kunna få nästan oöverskådliga konsekvenser för energipriserna, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén.
Tillväxten väntas ta ny fart
Vidare skriver SEB att även svensk ekonomi tappar kraft de närmaste kvartalen men tillväxten väntas ta ny fart när de globala produktionsstörningarna lättar och energipriserna faller tillbaka. Efter en starkare än väntad uppgång på nära 5 procent ifjol växer BNP med 3 procent i år, ungefär en halv procentenhet lägre tillväxt än i föregående prognos i november, medan utsikterna för 2023 justeras upp en aning till 2,7 procent. Konsumtionen ökar trots inflationsmotvind och arbetsmarknaden blir allt hetare. Bostadspriserna fortsätter uppåt men i en lugnare takt än tidigare i en osäkrare räntemiljö.
Inflationen (KPIF) väntas ligga kvar över 4 procent under första halvåret, för att sedan falla tillbaka under senare delen av 2022. Uppgången i kärninflationen exklusive energipriser ser ut att bli måttlig jämfört med de flesta andra länder men hamnar ändå på de högsta nivåerna sedan inflationsmålet infördes i mitten på 90-talet. Det reser frågor kring Riksbankens försiktiga räntebana.
– Riksbanken har historiskt inte varit rädda för att sticka ut. Men med en allt stramare arbetsmarknad och stigande löneökningstakt är det tveksamt om Riksbanken verkligen kommer att välja en helt annan väg än de flesta andra centralbanker. Vår prognos är två höjningar under andra halvåret 2023 medan balansräkningen börjar bantas redan i år, säger Jens Magnusson.
De övriga nordiska ekonomierna fortsätter att växa i god fart i år, med endast små prognosrevideringar jämfört med november. Ett stramt resursläge leder dock till ett ökande pris- och lönetryck i Norge och Norges Bank fortsätter att höja räntan i ytterligare fyra steg i år. I Danmark kan kortsiktigt tryck på kronen tvinga centralbanken till nya interventioner.
