De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenhet minskade under det tredje kvartalet 2022.
Kombinationen av försiktigt stigande skulder och en svagare tillgångssida fick hushållens skuldkvot att stiga för tredje kvartalet i rad. Samtidigt slog ett högre ränteläge igenom på hushållens räntekvot. Det visar SEB:s Sparbarometer för tredje kvartalet 2022.
Hushållens nettoförmögenhet minskade under det tredje kvartalet med 299 miljarder kronor (-1,4 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 21 351 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet sjönk med 268 miljarder kronor till 26 551 miljarder kronor. Enligt SEB är nedgången driven av minskade aktietillgångar (-1,6 procent) och fastighetstillgångar (-1,0 procent). Hushållens nysparande uppgick till 85 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen sparat drygt 576 miljarder kronor de senaste 12 månaderna. Det visar SEB:s Sparbarometer för tredje kvartalet 2022.
– En perfekt storm i form av hög inflation, svaga börser och stigande räntor får ett brett genomslag på hushållens förmögenhet, som sedan årsskiftet fallit med nästan 2 000 miljarder kronor. Det är en nedgång som motsvarar närmare dubbla statsskulden. Inför bokslutet av 2022 pekar det mesta mot att nedgången håller i sig även under årets sista kvartal, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.
Hushållens skulder
Vidare uppger SEB att hushållens skulder under det tredje kvartalet ökade med 31 miljarder kronor (+0,6 procent), vilket är den lägsta skuldökningstakten under hela Sparbarometerns historia. Den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren är 1,4 procent. På årsbasis sjönk ökningstakten jämfört med föregående kvartal från 6,3 procent till 5,2 procent.
Bostadslånen ökade med 0,8 procent samtidigt som studielånen ökade med 0,6 procent. Övriga lån minskade med 0,3 procent medan konsumtionslånen minskade med 0,7 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder. Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade markant under kvartalet, från 3,5 procent till 4,8 procent.
– Efter nästan ett decennium av extremt låga räntor pressas hushållen nu av ett tydligt trendskifte när styrräntan höjs kraftigt och bolåneräntorna dubblerats jämfört med inledningen på året. Sammantaget pressar urholkade plånböcker och högre räntekostnader ner hushållens skuldökningstakt till den lägsta nivån som uppmätts under Sparbarometerns nästan 30-åriga historia, säger Américo Fernández.
