Mr Green lyckas inte framtvinga att banken SEB ska tillhanda bolaget ett företagskonto med tilläggstjänsterna Bank-id och Swish.
Patent- och marknadsdomstolen anser inte att SEB har en dominerande ställning och kasinobolaget utsätts inte för utestängande missbruk genom att nekas tilläggstjänsterna.
Nätkasinobolaget Mr Green Limited har bland annat företagskonton hos Skandinaviska Enskilda Banken. Avtalet mellan Mr Green och banken innefattar utöver företagskonto även tilläggstjänsterna Swish och Bank-id.
Banken nekar Mr Green tilläggstjänsterna
För att spela hos Mr Green kan kunden sätta in pengar på ett spelkonto. När kunden använder Swish för insättning sätts pengarna direkt in på Mr Greens företagskonto. SEB aviserade Mr Green i november 2019 att banken avsåg att upphöra med att tillhandahålla tjänster till Mr Green. SEB meddelade sedermera i juli 2021 att banken endast avsåg att avsluta tjänsterna Swish och Bank-id, medan Mr Greens företagskonto inte skulle påverkas.
Mr Green samt två andra spelbolag vände sig i november 2020 till Konkurrensverket med klagomål mot bland andra SEB. Mr Green begärde att Konkurrensverket interimistiskt skulle ålägga SEB att vid vite tillhandahålla spelbolagen företagskonto, inklusive tilläggstjänsterna Swish och Bank-id. Genom beslut den 22 december 2020 beslöt Konkurrensverket att inte utreda klagomålen ytterligare.
Den 3 september 2021 stämde Mr Green SEB. Käromålet innefattar bland annat samma begäran som framställdes hos Konkurrensverket.
Mr Greens yrkande vid vite om 50 miljoner kronor
Mr Green yrkar att Patent- och marknadsdomstolen, såsom säkerhetsåtgärd alternativt såsom interimistiskt åläggande, ska förelägga SEB att, vid vite om 50 miljoner kronor, för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat beslutas tillhandahålla Mr Green ett företagskonto samt de till kontot tillhörande tjänsterna Bank-id och Swish, till villkor som motsvarar de villkor som vid var tid gäller för SEB:s företagskunder generellt.
Enligt domstolen talar övervägande skäl mot att definiera den relevanta marknaden på det sätt Mr Green har gjort gällande i målet. Som SEB har framhållit finns det flera, sannolikt utbytbara, alternativ till Swish när det gäller kundernas möjlighet att sätta in pengar på spelkontot, med korresponderande kontering på företagskontot.
Tilläggstjänsten Swish bör således inte avgränsa marknadsdefinitionen. Mr Green har alltså inte gjort sannolikt att den av bolaget förordade marknadsdefinitionen bör gälla.
Produktmarknaden är bred
Domstolen utgår alltså i den fortsatta bedömningen från att den relevanta produktmarknaden är betydligt bredare än vad Mr Green har gjort gällande. Domstolen finner inte skäl att i detta skede ifrågasätta att marknaden endast omfattar svenska förhållanden.
Frågan är då om SEB har en dominerande ställning på en sådan relevant marknad. Det har i målet visserligen inte motsagts att även de andra fyra ”storbankerna”, det vill säga Danske Bank, Nordea, Swedbank och Handelsbanken har tackat nej till Mr Green som kund. Enligt domstolen har det dock inte lagts fram någon hållfast utredning som tillåter slutsatsen att bankerna i fråga skulle agera som en kollektiv enhet på den relevanta marknaden, i den meningen att det skulle finnas ett gemensamt intresse hos bankerna att stänga ute aktörer inom ett visst marknadssegment.
SEB har ingen dominerande ställning
Riskbedömningar av befintliga och nya företagskunder är i stället en tvingande del av bankernas verksamhet och ingår som ett led i arbetet mot bland annat penningtvätt. Mr Green har alltså inte gjort sannolikt att SEB innehar en dominerande ställning tillsammans med Danske Bank, Nordea, Swedbank och Handelsbanken på en relevant marknad.
När det slutligen gäller frågan om missbruk kan konstateras att SEB avser att avsluta Mr Greens tilläggstjänster, men inte själva företagskontot. Det som enligt domstolen ligger närmast till hands att bedöma är om åtgärden utgör någon form av leveransavstängning av en nödvändig nyttighet, det vill säga ett utestängande missbruk. Mot bakgrund av det som har sagts i föregående stycke om den skyldighet som åvilar banker i form av kundkännedom med mera bedömer domstolen att Mr Green inte har gjort sannolikt att SEB:s agerande innefattar något missbruk på det sätt som krävs här.
SEB:s skada – en oönskad avtalsrelation
Mr Green har inte ansett att det varit nödvändigt att ställa säkerhet då säkerhetsåtgärden endast syftar till att vidmakthålla ett redan existerande rättsförhållande och att SEB därför inte kan tillfogas någon skada.
Begreppet skada ska dock, menar domstolen, inte tolkas i en snäv mening utan omfattar all den skada som svaranden kan drabbas av under verkställigheten. I detta fall skulle SEB vid bifall till Mr Greens yrkande bli skyldigt att under viteshot upprätthålla en oönskad avtalsrelation. SEB har bland annat pekat på de regulatoriska utmaningar som detta kan innebära för banken.
Mot denna bakgrund, och då Mr Green torde ha förmåga att ställa säkerhet men inte gjort detta, bedömer domstolen att yrkandet om säkerhetsåtgärd inte kan vinna bifall. Det saknas därmed skäl att pröva om övriga förutsättningar för den begärda säkerhetsåtgärden är uppfyllda. (Blendow Lexnova)
