Hushållens marginaler pressas av högre kostnader och lägre reallöner. Tillväxttakterna för tillgångar på bankkonto och lån var låga. Insättningar på bankkonto var negativa för andra kvartalet i rad, något som inte tidigare noterats i Finansräkenskaperna.
Hushållens likvida sparande blev 45 miljarder kronor för det första kvartalet 2023. Det är 23 miljarder högre än motsvarande kvartal föregående år. Enligt SCB lyftes det av att det första elstödet på 17 miljarder kronor kom in på hushållens bankkonton. Den höga inflationen, som skapat låga reallöner och höga räntor, har pressat ned både hushållens lånevilja och deras tillgångar på bankkonton.
Enligt SCB var årstillväxttakterna för lån och tillgångar på bankkonto för första kvartalet 2023 anmärkningsvärt låga, 2,5 respektive 3,9 procent. Tillväxttakten i lån var den lägsta för tidsserien och för att hitta en lägre tillväxttakt för tillgångar på bankkonton, får vi gå tillbaka till början av 2010.
Köpte aktie och fonder för 7 miljarder respektive 16 miljarder kronor
Hushållens minskande belåning syns även i hushållens skulder i relation till BNP. Utvecklingen av nominell BNP har varit förhållandevis stark sedan höginflationsperiodens start vilket tryckt ned hushållens skuldkvot.
Enligt SCB ska även statens skuldkvot ha sjunkit efter coronastödens utfasning och en relativt restriktiv finanspolitik, även den kopplad till inflationsnivån.
Under kvartalet nettoköpte hushållen börsnoterade aktier för 7 miljarder kronor och fondandelar till ett värde av 16 miljarder kronor.
Bankinlåningen var negativ för andra kvartalet i följd och uppgick till -11 miljarder kronor, vilket är 67 miljarder kronor lägre än under samma period föregående år.
Vid utgången av kvartalet uppgick hushållens totala lån till 5 214 miljarder kronor, vilket innebar en årlig tillväxttakt på 2,5 procent.
Lägre nettoupplåning
Enligt SCB uppgick hushållens nettoupplåning under kvartalet till 7 miljarder kronor. Det är 62 miljarder kronor lägre än under samma period föregående år.
Hushållens finansiella sparande, som till skillnad från det likvida sparandet inkluderar pensioner och skatteperiodiseringar, var 167 miljarder kronor.
