Det var i augusti förra året som mannen greps och fördes till häktet i Göteborg efter att först ha blivit häktad i sin frånvaro.
En ny häktningsförhandling skulle ha hållits inom fyra dygn men detta skedde inte och först efter sex veckor upptäcktes det att mannen satt kvar på häktet utan rättslig grund.
Ville byta advokat
Upptäckten gjordes när mannen själv begärde att få byta försvarsadvokat eftersom han inte hade haft någon kontakt med advokaten.
I en artikel i Aftonbladet framgick att mannen i sin begäran hade skrivit om advokaten: ”Han är inte på min sida. Han kommer inte till häktet och han engagerar sig inte i mitt fall.”
Advokaten hade mycket riktigt inte kommit till häktet eftersom han inte visste att 55-åringen satt där.
Kriminalvården förnekar ansvar
I sitt svar till chefs-JO har Kriminalvården framhållit att myndigheten inte har något formellt ansvar att anmäla till åklagare eller domstol när ett häktningsbeslut har verkställts. Kriminalvården har även uppgett att det inte är möjligt för ett häkte att ”påta sig ett rutinmässigt bevakningsansvar för att samtliga klienters rättsprocessuella tidsfrister hålls” samt att 55-åringen ”inte heller själv uppmärksammat personalen på sin situation”.
”Det inträffade kan inte beskrivas som annat än ett fullständigt misslyckande”, skriver chefs-JO Elisabet Fura i sitt beslut.
Hon framhåller att Kriminalvården är den som rent fysiskt kontrollerar den frihetsberövade och därmed har ”goda förutsättningar” att upptäcka och slå larm om en intagen har ”glömts bort”.
Att lagen är otydlig fritar inte Kriminalvården från ansvar, enlig JO.
Helt oacceptabelt
JO anser att om det ”accepterades att Kriminalvården inte skulle behöva ta ett sådant ansvar finns det en inte obetydlig risk för att det som inträffade i häktet Göteborg kommer att hända igen. Det är helt oacceptabelt i en rättsstat”.
JO skriver:
”Det som har framkommit i ärendet ger enligt chefs-JO intrycket av att Kriminalvården inte vill ta på sig det ansvar som följer med den centrala roll som myndigheten har när det rör sig om att frihetsberöva människor. Genom att inte göra det har myndigheten inte heller utformat rutiner för att säkerställa att myndighetens medarbetare gör nödvändiga kontroller av att det finns laglig grund för att hålla en person inlåst. Denna brist har bidragit till det som inträffade i häktet Göteborg och för detta förtjänar Kriminalvården allvarlig kritik.”
JO informerar också regeringen och riksdagens justitieutskott om ärendet.
