Högsta domstolen beslutade 2011 att inte meddela prövningstillstånd i ett skattebrottsmål där en man hade påförts skattetillägg och dömts till ett års fängelse för samma oriktiga deklarationsuppgifter.
HD beslutade då även att inte inhämta något förhandsavgörande från EU-domstolen – även om två justitieråd var skiljaktiga i denna fråga.
Genom HD:s senare avgöranden står det dock klart att systemet med dubbla förfaranden strider mot det så kallade dubbelbestraffningsförbudet – ne bis in idem.
Friad efter resning
När det gäller mannen i det nu aktuella fallet var det förfarandet med skattetillägg som inleddes först och HD beviljade därför senare resning och avvisade skattebrottsåtalet mot honom. Vid det laget hade han dock redan avtjänat sitt fängelsestraff.
Justitiekanslern har nu beslutat att mannen ska få 150 000 kronor för lidande enligt frihetsberövandelagen.
Mannen har även begärt drygt 3,8 miljoner kronor i ersättning för förlorad arbetsinkomst - baserat i en tänkt månadslön för två olika anställningserbjudanden som mannen hade fått. Dessa hade dock återtagits när åtalet mot honom inte lades ned i februari 2009 och när det år 2011 stod klart att han skulle verkställa sitt straff och därför inte kunde tillträda tjänsten.
Tveksamt bevisläge
JK understryker att bevisläget kring anställningsförhållandena är tveksamt och att det inte finns någon möjlighet att i det skriftliga förfarandet förhöra uppgiftslämnare under ed eller sanningsförsäkran.
De handlingar som åberopats av mannen ger enligt JK inte heller tillräckligt stöd för påståendena om arbetserbjudanden eller att det skulle vara fängelsestraffet som har gjort att mannen inte har fått anställningarna.
Mannen har enligt JK heller inte rätt till skadestånd för fel eller försummelse eftersom rättstillämpningen i mannens fall har legat i linje med gällande rätt vid denna tid.
JK konstaterar att mannen i och för sig har utsatts för dubbelbestraffning i strid med Europakonventionen men att hans utvidgade rätt till resning har gett honom tillgång till ett rättsmedel mot den ursprungliga domen och även gjort det möjligt att få ersättning enligt frihetsberövandelagen. Överträdelsen av Europakonventionen medför därför ingen ytterligare rätt till ersättning för ideell skada och förmögenhetsskada, anser JK.
Foto: Leif R Jansson/TT
