Kvinnan som nu är 37 år åtalades för sin inblandning i en smugglings- och försäljningsverksamhet av narkotikan MDPV.
Hon dömdes i både tingsrätten och hovrätten och påföljden bestämdes till hovrätten till sju års fängelse. 37-åringen fick senare prövningstillstånd i Högsta domstolen som, innan dom avkunnades, hävde häktningsbeslutet för kvinnan.
HD ansåg att kvinnans fängelsestraff skulle sänkas ordentligt, – från sju års fängelse till ett år. Ändringen motiverades främst med HD:s praxisomläggning när det gäller grova narkotikabrott och hovrättens, enligt HD, felaktiga syn på MDPV som jämställts med den farligare narkotikan ecstasy.
När kvinnan försattes på fri fot hade hon avtjänat cirka elva månader av sitt straff, alltså – längre tid än hon skulle ha avtjänat i anstalt med en frigivning efter två tredjedelar av tiden.
Justitiekanslern avslog senare kvinnans anspråk på 70 000 kronor i ersättning för frihetsberövandet.
Enligt kvinnan skulle hon inte häktats om inte narkotikabrottsligheten felaktigt rubricerats som grov och hon skulle samtidigt ha blivit villkorligt frigiven efter åtta månader. Stockholms tingsrätt ansåg dock att 37-åringen mycket väl hade kunnat häktas ändå. Även om hon sannolikt skulle ha suttit kortare tid på anstalt än hon i praktiken kommit att sitta häktad saknades det helt stöd för att frihetsberövandelagen skulle ge ersättning i sådana fall.
Svea hovrätt avslog senare också kvinnans anspråk och underströk att hon inte hade utsatts för något sådant oberättigat frihetsberövande som lagstiftningen syftar till att kompensera. Domstolen ansåg också att det var orimligt att ersättning skulle utgå i fall som det aktuella och fastställde därför tingsrättens dom.
Högsta domstolen beslutar nu att inte meddela prövningstillstånd i målet och hovrättens avgörande står därmed fast.
Foto: DJ
