Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

SAS tvingas lämna ut bonusmedlemmars uppgifter

Nyheter
Publicerad: 2020-10-12 11:49

Flygbolaget SAS måste vid vite om 100 000 kronor lämna ut uppgifter om tusentals medlemmar som uppnått den högsta nivån i flygbolagets bonusprogram. Kammarrätten anser att uppgifterna är avgörande för att Skatteverket ska kunna kontrollera om uppgiftsskyldigheterna har uppfyllts.

Skatteverket beslutade den 22 mars 2019 att förelägga Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden, SAS, vid vite av 100 000 kronor att inkomma med vissa uppgifter. Det handlar om en sammanställning över medlemmar med svensk anknytning i flygbolagets Eurobonus-program som uppnått den högsta medlemsnivån – Eurobonus Diamant – vid ingången av januari 2017. 

SAS yrkade att Förvaltningsrätten i Stockholm i första hand skulle upphäva vitesföreläggandet och i andra hand, för det fall förvaltningsrätten inte upphävde föreläggandet, att fullgörandetidpunkten bestäms till sex veckor efter det att beslutet vinner laga kraft. 

En avgörande fråga

En avgörande fråga i målet är om SAS ska beskrivas som en juridisk person eller ej. SAS anser alltså inte att flygbolaget är en juridisk person och kan därmed inte omfattas av Skatteförfarandelagen, SFL.

SAS som hävdar bland annat att de uppgifter som Skatteverket begär ut som rör tusentals medlemmar inte är av betydelse för att kontrollera om någon fullgjort eller kan fullgöra en uppgiftsskyldighet enligt SFL.

”Det är vidare antagligt att föreläggandets utformning kränker passivitetsrätten i den del det träffar företrädare för SAS. Föreläggandet har också allvarliga brister avseende motivering och proportionalitet. Under alla omständigheter saknas det skäl att förena föreläggandet med vite eftersom SAS inte gjort någonting som påkallar Skatteverket att använda den typen av påtryckningsmedel”, har SAS uppgett i sitt yrkande.

Förvaltningsrätten fann inledningsvis att det går att använda sig av en normal civilrättslig tolkning av begreppet juridisk person. Enligt civilrätten är en juridisk person en sammanslutning som har egen rättskapacitet, det vill säga kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt uppträda som part i domstol.

SAS är inte registrerat hos Bolagsverket, men infört i SCB:s företagsregister och har tilldelats ett organisationsnummer. SAS har vidare ingått avtal med de kunder som är medlemmar i Eurobonusprogrammet. SAS ingår i en koncern och är ägare av dotterbolag. SAS har även accepterats som part i civilrättsliga tvister inför domstol. Förvaltningsrätten ansåg mot den bakgrunden att SAS även i nu aktuellt sammanhang får anses som en juridisk person. 

Har betydelse för Skatteverkets kontroll

Vidare gjorde förvaltningsrätten den bedömningen att några sådana brister i föreläggandet avseende motiveringen som kan leda till att föreläggandet ska upphävas inte har framkommit. Förvaltningsrätten ansåg därtill, i likhet med Skatteverket, att de begärda uppgifterna kan ha betydelse för Skatteverkets kontroll av att Eurobonusmedlemmar och dess arbetsgivare fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt skatteförfarandelagen.

Och föreläggandet ansågs proportionerligt. När det gäller den av Skatteverket åsatta tidsfristen på cirka en vecka ansågs den skälig.

Finns möjlighet att företrädare kan påföras skattetillägg

Kammarrätten i Stockholm gör samma bedömning. Till att börja med visar det som kommit fram i utredningen, enligt kammarrätten, att SAS sammantaget uppträder på ett sådant sätt att bolaget ska betraktas som en juridisk person i nu aktuellt sammanhang och att Skatteverket därmed kunnat förelägga SAS med stöd av SFL.

Kammarrätten delar vidare förvaltningsrättens bedömning att uppgifterna har betydelse för att kontrollera om någon fullgjort eller kan fullgöra en uppgiftsskyldighet. 

Enligt kammarrätten är det sannolikt att det finns företrädare för SAS som är medlemmar i Eurobonus-programmet. Det är vidare troligt att vissa företrädare för SAS uppnått diamantnivån inom programmet. Eftersom uppgifterna i föreläggandet avser beskattningsår 2017 måste det också beaktas att det finns en teoretisk möjlighet att någon av dessa företrädare, utifrån de uppgifter som omfattas av föreläggandet, skulle kunna komma att påföras skattetillägg.

Bristerna ej så allvarliga

Frågan är om det mot denna bakgrund finns anledning att anta att en företrädare för SAS begått en gärning som kan leda till skattetillägg och det därmed föreligger ett vitesförbud.

”I förevarande fall är det fråga om ett tredjemansföreläggande i syfte att genomföra en generell kontroll av vad SAS uppger är tusentals personer. Enligt kammarrätten får det förvisso förutsättas att Skatteverket har anledning att anta att uppgifter som omfattas av föreläggandet kan komma att leda till beskattningsändringar för flera av dessa. För det fall uppgifter uppdagas som leder till beskattningsändringar är det också troligt att dessa kan föranleda att skattetillägg påförs. Med detta sagt finner kammarrätten att avsaknaden av några som helst mer konkreta misstankar mot just företrädare för SAS innebär att passivitetsrätten inte har utgjort ett hinder för att förena det aktuella föreläggandet med vite”.

Kammarrätten anser inte att de av SAS påtalade bristerna i föreläggandets utformning är så allvarliga att de i sig utgör skäl för att det ska upphävas, ”särskilt mot bakgrund av vad som förevarit i processen hos Skatteverket”.

Avgörande för Skatteverket

Kammarrätten konstaterar vidare att föreläggandet avser uppgifter om en förhållandevis stor mängd privatpersoner och att dessa inte haft anledning att tro att uppgifterna skulle komma Skatteverket tillhanda. Det framkommer inte att Skatteverket skulle ha någon skälig misstanke om oegentligheter.

”Även om Skatteverket begränsat sin begäran till att avse den grupp medlemmar som tjänar in högst antal poäng i bonusprogrammet så måste det ha ålegat verket att göra en noggrann proportionalitetsavvägning mellan intresset av de aktuella uppgifterna för skattekontrollen mot det intrång eller men i övrigt som uppgiftsinhämtandet kan innebära för SAS eller berörda medlemmar”, skriver domstolen.

Skatteverket har uppgett att det finns ett behov av uppgifterna för kontroll av att de aktuella medlemmarna och deras arbetsgivare fullgjort sina uppgiftsskyldigheter. Kammarrättens skriver att de begärda uppgifterna förutsätts vara avgörande för Skatteverket för att kunna utföra denna kontroll.

Hade inte följt föreläggandet utan vite

”Det framgår inte att Skatteverket skulle ha några andra möjligheter att få tillgång till uppgifterna och SAS vidgår att man rent faktiskt kan tillhandahålla dem. Uppgifterna i sig framstår heller inte som särskilt skyddsvärda. Enligt kammarrätten kan det mot denna bakgrund inte anses råda ett klart missförhållande mellan det allmännas intresse av åtgärden och den belastning som åtgärden innebär för SAS och berörda medlemmar”.

Slutligen anser kammarrätten att Skatteverket haft anledning att anta att SAS inte skulle följa föreläggandet om det inte förenades med vite.

Kammarrätten anser att tiden för fullgörande av vitesföreläggandet skäligen ska bestämmas till två veckor efter det att denna dom har fått laga kraft. (Blendow Lexnova)

Premiuminnehåll
Skaffa Mitt DJ Premium för att ladda ner filerna
sas-föreläggande

Dela sidan:
Skriv ut:

Mikael Kindbom
red@dagensjuridik.se