Europadomstolen slog i juni 2005 fast att Sverige genom lagring av viss information i Säkerhetspolisens register gjort sig skyldig till kränkning av flera artiklar i Europakonventionen och att svenska staten därför var skadeståndsskyldig gentemot ett antal personer.
I juni år 2006 inkom en man med en skrift till Justitiekanslern med begäran om att staten skulle utge skadestånd till honom med 100 000 kronor för att han varit registrerad som kommunist i Säkerhetspolisens register under de senaste 50 åren och alltjämt var det.
JK avslog mannens skadeståndsanspråk i mars 2007. Beslutet omprövades dock i november 2009, då JK konstaterade att mannens rättigheter kränkts, dels genom registreringarna, dels genom att det inte fanns något effektivt rättsmedel i Sverige för dessa kränkningar. JK tillerkände mannen 35 000 kronor i skadestånd.
Mannen återkom till JK i december 2009 och begärde att han istället skulle få 65 000 kronor. I december 2010 yrkade mannen att tingsrätten skulle förpliktiga staten att till honom utge ytterligare 65 000 kronor med hänvisning till att den ersättning som utbetalats tidigare inte är tillräcklig i förhållande till den kränkning som skett.
Mannen, som enligt egen uppgift var väpnad deltagare i den ungerska revolutionen år 1956, är inte kommunist. Eftersom uppgiften är felaktig har kränkningen varit av betydande omfattning, menar mannen.
Tingsrätten fann att det inte funnits godtagbara skäl till att uppgiften varit lagrad under så lång tid i Säkerhetspolisens register. Utgångspunkten måste vara att uppgiften borde ha gallrats tio år efter att den senaste anteckningen gjordes.
Kränkningen har således bestått i under en avsevärd tidsperiod vilket ska tillmätas betydelse vid bedömningen av skadeståndets storlek. Däremot konstaterade tingsrätten att registreringen rört uppgifter som mannen själv lämnat vid förhör med svenska polisen, varför han inte förmått visa att uppgifterna varit oriktiga.
Efter Europadomstolens dom har den så kallade Säkerhets- och integritetsnämnden inrättats i Sverige med uppgift att på begäran av enskild kontrollera om han eller hon har varit föremål för Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter och om behandlingen har skett i enlighet med lag eller annan författning. Numera finns även möjlighet att få upprättelse genom ersättning för både ekonomisk och icke-ekonomisk skada till följd av konventionens rättigheter. Skadestånd kan även dömas ut utan särskilt lagstöd om detta krävs för att uppfylla förpliktelsen.
Enligt tingsrätten har den kränkning som skett av mannens rätt till ett effektivt rättsmedel inneburit en påtagligt stressfylld situation för honom. Den psykiska påfrestningen kränkningen orsakat honom har inte varit obetydlig och därför är det inte tillräckligt att anse att statens senkomna erkännande jämte redan utgivet skadestånd utgör tillräcklig gottgörelse. Tingsrätten uttalade därför att staten bör utge ytterligare 10 000 kronor till mannen.
Nu uppdrag JK åt Säkerhetspolisen att se till att beloppet betalas ut till mannen.
