Det föreslår regeringen i en proposition för att anpassa svensk rätt till EU:s direktiv om asyl- och flyktingpolitik, Skyddsgrundsdirektivet och Asylprocedurdirektivet.
Den 14 december ska riksdagen fatta beslut i frågan.
Advokatsamfundet, Kammarrätten i Stockholm och Lunds Universitet har i sina remissyttranden bestridit förslaget.
De ifrågasätter bland annat om regeringens förslag är förenliga med direktiven.
– Det synes vara helt upp till Säkerhetspolisen att avgöra om ett särskilt ärende är kvalificerat eller inte. Ur rättssynpunkt är detta inte godtagbart, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.
Direktiven ska garantera att alla medlemsstater har gemensamma kriterier för att fastställa vilka personer som har ett verkligt behov av skydd samt att garantera att en miniminivå av förmåner för flyktingar är tillgängliga i medlemsstaterna. Bland annat ska alla ha rätt att kunna överklaga sina ärenden i domstol.
– Asylprocedurdirektivet gör inte något undantag för säkerhetsärenden. Alla ärenden ska kunna överklagas i domstol, säger Anne Ramberg.
Men i propositionen om hur svensk rätt ska anpassas till direktiven framgår att vissa ärenden även i fortsättningen ska avgöras hos regeringen som sista instans.
Ärenden som har betydelse för rikets säkerhet ska få olika status, säkerhetsärenden och särskild kvalificerade säkerhetsärenden. De senare ska inte kunna prövas i domstol utan hos regeringen enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Säpo ska avgöra vilka ärenden som är särskilt kvalificerade.
Regeringen hänvisar till artikel 64 i EG-fördraget som säger att medlemsstaternas ansvar för den inre säkerheten inte ska påverkas av åtgärder som rör visering, invandring, asyl och annan politik som rör fri rörlighet.
Advokatsamfundet kritiskt till förlaget
-Skälen som regeringen anför om att de ska vara sista instans i vissa säkerhetsärenden är inte övertygande, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.
Hon menar att alla ärenden bör prövas i Migrationsöverdomstolen som sista instans.
– Dessa ärenden kräver kvalificerad juridisk bedömning. Dessutom är en domstolsprövning ur rättssynpunkt att föredra för den enskilde. Samtliga tre migrationsdomstolar har tillräcklig kompetens för att handlägga samtliga ärenden, säger Anne Ramberg.
Även Kammarrätten i Stockholm bestrider förslagen i ett remissutlåtande. Domstolen skriver att det inte är möjligt att med hänvisning till artikel 64 i EG-fördraget göra undantag för den enskildes rätt till domstolsprövning i säkerhetsärenden i fall där en asylansökan prövas.
Lunds Universitet motsäger sig också förslaget. De skriver att artikel 64 endast gäller för att ”förebygga överhängande faror”.
Riksdagsledamoten Kalle Larsson (v) har ytterligare invändningar.
– Det finns två mycket starka skäl till varför det är nödvändigt att rätten till prövning i domstol gäller också i alla säkerhetsärenden. Det första skälet kan enklast skrivas med namnen Ahmed Agiza och Mohammad Zery. Den dåvarande regeringens beslut om utvisning av dessa två egyptiska medborgare som påstådda säkerhetsrisker har ådragit Sverige internationell skam och vanära utan motstycke och upprepade fällningar av FN-organ satta att övervaka de mänskliga rättigheterna.
– Fallet illustrerar nästan övertydligt varför regeringen är en utomordentligt olämplig instans för att fatta dessa ytterst grannlaga judiciella beslut. Att en borgerlig regering inte har en bättre förmåga att hantera dessa ärenden demonstrerades 2008 med utvisningen av Abderazzak Jabri till tortyr i Marocko, säger han i en motion.
Migrationsminister Tobias Bilström säger att beslut i så stor utsträckning som möjligt ska kunna prövas i domstol men att det inte alltid är möjligt.
– När det gäller så kallade säkerhetsärenden rymmer de allt för mycket känsliga frågor om rikets säkerhet. Det kan vara ärenden som rör terrorism, flyktingspionage, personer i exil från störtade diktaturer och ärenden som har betydelse för Sveriges relationer med andra länder, säger han.
Säpo kan inte delge domstolen all information
En anledning till att domstolen inte ska kunna avgöra i vissa ärenden förklaras av att Säpo har begränsade möjligheter att lämna ut information från andra länders säkerhets- och underrättelsetjänster till domstolar. Det på grund av att informationen oftast lämnas med förbehållet att inte lämnas vidare till andra myndigheter. Däremot kan de delge regeringen all information de får.
-Vissa ärenden innehåller känslig information om Säkerhetspolisens verksamhet, säger Tobias Billström.
Anpassningen av svensk rätt till Skyddsgrunddirektivet skulle ha införlivats senast i januari 2006. Anpassningen till Asylprocedurdirektivet skulle ha införlivats senast den 30 april 2008. I det ena fallet dömdes Sverige i EG-domstolen.
Den 14 december ska riksdagen fatta beslut i frågan.
Förlagen föreslås träda i kraft den första januari 2010.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
