Samtliga tre, av hovrätten, dömda män i Falcon Funds-målet överklagar domen till Högsta domstolen och yrkar att domstolen ska frikänna dem från samtliga punkter.
I slutet av oktober i år kom Svea hovrätts dom i det så kallade Falcon Funds-målet där tre män dömdes till flera års fängelsestraff efter bedrägerier som drabbat nära 27 000 pensionssparare. Nu överklagar samtliga tre domarna.
En av dem, 42-åringen utvandrad till Malta, som dömdes till sex år och nio månaders fängelse, yrkar att Högsta domstolen ska frikänna honom från åtalet för medhjälp till trolöshet mot huvudman, grovt brott och grovt bedrägeri.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Vill avräkna frihetsberövande i Storbritannien
Han dömdes för medhjälp till trolöshet mot huvudman, grovt brott, grovt bedrägeri och grovt givande av muta. De ändringar som hovrätten gjorde jämfört med tingsrättens dom var att domstolen dömde 42-åringen för givande av muta vid 1 istället för 19 tillfällen.
Hovrätten bestämde även att det belopp som 42-åringen ska betala som förverkat värde av brott uppgår till cirka 62,9 miljoner kronor. I överklagandet yrkar han att HD ska ogilla yrkandet om förverkande.
Han yrkar i vart fall att HD ska ändra hovrättens dom på så sätt att han har rätt att tillgodoräkna ytterligare frihetsberövande från och med den 29 januari 2018 till och med den 5 november 2018. Det rör en period då han var baserad i Storbritannien med elektronisk övervakning. Försvaret anser att detta är att jämställa med ett frihetsberövande.
Har inte haft insikt om överprissättningen
42-åringen, som försvaras av Thomas Olsson, Max Ahlgren och Isak Åberg från Fria advokater, förnekar i åtalspunkten som rör medhjälp till trolöshet mot huvudman att han haft uppsåt till att instrumenten varit överprissatta och därmed också till skadan.
Trolöshetsbrottet har handlat om att Optimus Fonder under drygt ett års tid köptes in 17 finansiella instrument till mycket betydande överpris. Inköpen gjordes från en 63-åring amerikans bolag. Denne man dömdes i tingsrätten till sju år och sex månaders fängelse för grovt bedrägeri, trolöshet mot huvudman och grovt givande av muta. Han drog tillbaka sin överklagan till hovrätten.
Skillnaderna mellan inköpspriserna har tilltagit efter hand. Vid vissa av de sista affärerna har de uppgått till flera hundra procent. Domstolarna har konstaterat att detta överpris har fört med sig en beaktansvärd risk för slutlig förlust för Pensionsmyndigheten och att möjligheten till avkastning i fonden minskat.
Försvaret menar att 42-åringen inte haft insikt om eller på annat sätt haft uppsåt till den prisskillnad som överprissättningen består i. När det gäller åtalspunkten som rör grovt bedrägeri skriver försvaret att åklagaren har gjort gällande att skadan består i att fonden innehaft eller avser att köpa in de finansiella instrument som avses i den tidigare åtalspunkten. Försvaret menar att för det fall 42-åringen inte haft uppsåt till att instrumenten varit överprissatta har han därför inte haft uppsåt till skadan i åtalspunkten rörande grovt bedrägeri.
Det ska HD pröva
Högsta domstolen ska alltså pröva huruvida 42-åringen haft insikt om eller annars uppsåt till att instrumenten varit överprissatta.
Försvaret pekar på att tingsrätten och hovrätten har lagt olika omständigheter till grund för bedömningen om att 42-åringen har haft insikt om att instrumenten varit överprissatta. 42-åringen vitsordar samtliga omständigheter som hovrätten lagt till grund för bedömningen men han ifrågasätter emellertid om omständigheterna ledet till slutsatsen att det är bevisat – ställt bortom rimligt tvivel – att han känt till överprissättningen.
Försvaret menar att åklagaren aldrig lagt fram något bevis, till exempel ett mejl eller ett vittne, som ensamt ger stöd för att 42-åringen kände till prisskillnaden mellan det pris som den 63-årige amerikanen köpt in instrumenten för och det fonden köpt in dem för.
”Åklagaren bevisning utgörs istället av s.k. strukturell bevisning eller indicier. Sammantaget ska dessa indicier bevisa att det inte kan vara på något annat sätt än att Xxx Xxx (42-åringen reds. Anm.) haft insikt om överprissättningen. Såväl tingsrättens som hovrättens domskäl kan därför inte förstås på annat sätt än att den sammantagna strukturen av bevisning är så stark att alternativet, att Xxx Xxx (42-åringen reds. Anm.) inte haft den insikten, är uteslutet”.
Struktural bevisning
42-åringens och hans försvarares uppfattning är att om hovrätten hade tillämpat de anvisningar som HD har fastställt i tidigare domar om strukturell bevisning hade bevisningen inte varit tillräcklig.
”Högsta domstolen har inte tidigare tagit ställning till hur struktural bevisning ska prövas i förhållande till subjektiva rekvisit. Däremot har domstolen flera gånger slagit fast att beviskravet – ställt bortom rimligt tvivel – även gäller subjektiva gärningsmoment”, skriver försvaret om menar att HD behöver klargöra hur strukturell bevisning ska värderas i förhållande till subjektiva gärningsmoment samt om de anvisningar som domstolen tidigare givit i förhållande till objektiva gärningsmoment också ska gälla den subjektiva sidan.
Fondförvaltaren överklagar
Den andre mannen, fondförvaltaren, som dömdes till fem år och sex månaders fängelse, yrkar att HD meddelar prövningstillstånd, ändrar Svea hovrätts dom och ogillar åtalet i sin helhet. Fondförvaltaren dömdes för trolöshet mot huvudman som bedömdes som grov, grovt bedrägeri och grovt tagande av muta till fängelse fem år och sex månader.
Skillnaden från tingsrättens dom var att hovrätten dömde även fondförvaltaren för grovt bedrägeri vid ett tillfälle. Hovrätten dömer honom även för grovt tagande av muta vid ett istället för vid 19 tillfällen.
Fondförvaltaren dömdes även att betala 4 miljoner kronor som förverkat värde av brott.
Fondförvaltarens försvarare advokat Cristina Bergner från Astra Advokater, ber om anstånd med angivande av skäl för prövningstillstånd, grunder, sakomständigheter samt bevisning. Hon hänvisar till många bolade förhandlingsdagar samt pågående pandemi som försvårat genomgång av överklagande med klienten.
Fondförvaltarens bror
En tredje man, fondförvaltarens bror dömdes av hovrätten till ett och ett halvt års fängelse för mutbrott och grovt penningtvättsbrott. Mannens advokat Peter Lindqvist, från Advokatfirman De Basso, skriver i ett mejl till HD att han yrkar att fondförvaltarens bror helt befrias från ansvar samt att förverkande och kvarstad undanröjes.
”Det föreligger inget brottsligt uppsåt och likgiltighet har ej förevarit. Det har ej heller i målet visats att annat förtrott eller brottslig verksamhet än mutbrott förelegat, vilket hovrätten korrekt funnit XX (fondförvaltarens brors initialer reds an) ej haft vetskap eller uppsåt till”.
Försvaret ber om två veckors anstånd med att utveckla talan och grunderna samt skälen för att prövningstillstånd bör beviljas.
”Jag har på grund av begränsningarna under pendemin inte kunnat färdigställa skriften ännu”.
