Finansdepartementet har remitterat en promemoria med förslag om ett avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser och vissa andra ändringar på företagsskatteområdet.
EU-rätten ställer krav på vissa verksamheter i finanssektorn när det gäller hur mycket kapital de måste ha i förhållande till sina tillgångar (kapitalbas) och vilket slag av kapital som får ingå vid beräkningarna av den minsta tillåtna kapitalbasen.
Så kallade ”efterställda skuldförbindelser” hör till de tillgångar som får räknas in i kapitalbasen.
I Sverige tillämpas regleringen av banker och andra kreditinstitut, värdepappersbolag, Svenska Skeppshypotekskassan, vissa fondbolag, betalningsinstitut och vissa förvaltare av alternativa investeringsfonder.
På motsvarande sätt får – vid sidan av eget kapital – efterställda skuldförbindelser ingå i kapitalbasen i form av primärkapital vilket tillämpas av försäkringsföretag.
Förbud mot avdrag ökar soliditet
Finansdepartementet föreslår att ränteutgifter på de aktuella efterställda skuldförbindelserna inte ska kunna dras av eftersom de ska behandlas som eget kapital vid beskattningen.
Departementet skriver i promemorian:
”Förslaget ökar den skattemässiga neutraliteten mellan finansiering med eget kapital och finansiering med efterställda skuldförbindelser i finanssektorn. Förslaget ger dessutom företag i finanssektorn incitament att öka soliditeten. Det ökar i sin tur finanssektorns motståndskraft i finanskriser.”
Av promemorian framgår också att hänvisningarna till rättsakterna ska vara ”dynamiska”, det vill säga de ska ”avse rättsakterna i vid varje tidpunkt gällande lydelse vilket innebär att man inte behöver ta ställning till om ändring behöver göras i nationell lagstiftning, om EU-rättslig lagstiftning ändras”.
Ser inga risker med skatteplanering
När det gäller skatteplanering i kölvattnet till förslaget förutser departementet att en så kallad ”anpassning” till förslaget skulle kunna ske genom att efterställda skuldförbindelser ersätts med eget kapital. Detta skulle enligt departementet inte påverka skatteintäkterna.
En annan ”anpassning” till förslaget skulle kunna ske genom att efterställda lån ersätts med vanliga lån. Det skulle kunna påverka skatteintäkterna negativt men bedöms ”inte vara aktuell annat än i undantagsfall”.
De så kallade ”övervältringseffekterna” på företagens ägare, anställda och kunder antas enligt förslaget ”bli mycket begränsade”.
Tidpunkt för koncernbidrag
Vidare föreslås att tidpunkten för värdeöverföring vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag fastställs vilket innebär att sådana värden ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren ska lämna inkomstdeklaration.
Förslaget är en konsekvens av att villkoren för avdrag för koncernbidrag formuleras i lagtext. Tidigare har det enbart framgått av praxis att ett villkor är att ”en värdeöverföring motsvarande bidraget sker”.
Ventil för underskott ändras
Finansdepartementet vill även förändra den så kallade ”ventilen” för kapitaltillskott till underskottsföretag. Detta för att inte motverka ”affärsmässigt betingade förvärv” av underskottsföretag, till exempel investeringar i innovationsföretag.
Som utgångspunkt gäller att underskott av näringsverksamheten som kvarstår från det föregående beskattningsåret ska dras av. Vid vissa ägarförändringar inträder dock en beloppsspärr.
Syftet med beloppsspärren är att motverka skattemässigt betingad handel med underskottsföretag. Men det finns en så kallad ”ventil” som medför att affärsmässigt betingade förvärv inte ska hindras.
Ventilen ges nu en ny utformning:
”Om ett kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändringen har lämnats till underskottsföretaget tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde och förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde, ska kapitaltillskottet vid beräkningen av förvärvsutgiften i beloppsspärren bestämmas till ett belopp som motsvarar det lägsta av kapitaltillskottet och värdet av tillgången som belöper sig på den förvärvade andelen i underskottsföretaget. Vid beräkningen av värdet av tillgången ska kapitaltillskottet inte räknas med.”
Förslaget träder i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången på förvärv som sker efter den 31 december 2016.
Förslaget bedöms leda till minskade skatteintäkter med 50 miljoner kronor.
Begränsad ökning av antal förvaltningsmål
När det gäller en ökad måltillströmning till de allmänna förvaltningsdomstolarna på grund av de nu aktuella förslagen så bedömer departementet att den kommer att bli begränsad. De merkostnader i form av tillkommande mål som förslagen leder till, ska enligt departementet ”hanteras inom befintliga ekonomiska ramar”.
