Förra året fick Socialstyrelsens rättsliga råd in 453 ansökningar om byte av juridiskt kön i jämförelse med 60 stycken under 2012, vilket är en sjufaldig ökning på sju år.
Sterilisering inte längre ett krav
En av orsakerna till ökningen är att man sedan 2012 inte längre behöver vara steril för att få byta juridiskt kön, och den procentuellt sett största ökningen vad gäller ansökningar skedde just mellan 2012 och 2013 då kravet om tvångssterilisering togs bort.
– Det är klart att det återspeglar hur många som söker sig till den här processen. Men det finns också en ökad kunskap och förståelse för att kön är komplext, säger Sandra Ehne, förbundsordförande för RFSL till SvD.
Krävs många steg
Ett byte av det juridiska könet innebär att man byter personnummer till ett sådant där den näst sista siffran visar det nya juridiska könet.
Innan detta kan göras krävs dock att den som vill byta juridiskt kön får en medicinsk diagnos, som fås efter en utredning vid något av de specialiserade teamen för könsdysfori i Sverige.
Sedan ska personen leva i cirka ett år som det nya kön som denne vill byta till och efter detta kan en ansökan om juridiskt könsbyte skickas till Socialstyrelsens rättsliga råd.
”Höga suicidal bland transpersoner”
Enligt Sandra Ehne på RFSL är processen vid ett juridiskt könsbyte oerhört påfrestande vilket gör att den leder till mycket ohälsa och höga suicidtal bland de som genomför den.
– Det är sammankopplat med otroligt mycket ohälsa, både psykisk och fysisk. Vi pratar ofta om exempelvis höga suicidtal bland transpersoner, säger hon till SvD.
Hon håller därför tummarna för att lagstiftningen ska ändras så att det blir lättare för den som vill att byta juridiskt kön.
– Om vi får till den här ändringen kommer du att kunna ändra ditt juridiska kön ”snabbt och lätt” och i regel utan kontakt med sjukvården.
– Det gör att du kan leva ditt liv som du är utan att behöva gå igenom en lång tillstånds- och vårdprocess, säger Sandra Ehne, förbundsordförande på RFSL till SvD.
