Att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare riskerar att slå hårt mot såväl enskilda personer som familjer.
Det konstaterar Advokatsamfundet – som avstyrker förslaget om att arbetskraftsinvandrare ska ha en lön på minst 80 procent av medianlönen för att beviljas arbetstillstånd.
I dagsläget skulle den föreslagna ändringen innebära att en lön på drygt 26 500 kronor i månaden skulle krävas för att en arbetskraftsinvandrare ska kunna beviljas arbetstillstånd. Med dagens regler är siffran 13 000 kronor i månaden.
Advokatsamfundet, som nu har yttrat sig över förslagen i promemorian, skriver i sitt remissvar att det inte presenterats något vetenskapligt underlag som ger stöd för att ändringarna skulle återskapa legitimitet åt systemet med arbetskraftsinvandring, genom att stärka arbetskraftsinvandrarens ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.
Visselblåsning – reglerna i verkligheten
Den nya visselblåsarlagen har inneburit betydande utmaningar för organisationer och företag. I samband med att lagen skulle träda i kraft fanns det en stark fokusering gällande kraven på rapporteringskanaler och genomförande av oberoende utredningar – men lagen kan också innebära en förändring av grundbegreppen inom arbetsrätten. Erik Danhard diskuterar, utifrån en nyligen meddelad dom, om lagen skjuter över målet, om skyddet för visselblåsare är skenbart och om arbetsrätten verkligen har förändrats.
Enligt samfundet riskerar förslaget att ”slå hårt mot enskilda personer som etablerat sig i Sverige genom sitt arbete. Även barn, unga vuxna och familjer riskerar att drabbas hårt av förslaget. Detta utan att erforderliga avvägningar har gjorts som motiverar införande av förslaget i promemorian”.
