Människor reagerar på stress genom bland annat hormoner från sköldkörteln. Men hur förhåller sig dessa så kallade neuroendokrina system – det vill säga kroppens hormonproducerande celler som påverkar vårt nervsystem och vår hjärna – till olika personlighetsstörningar och plötslig aggression?
Detta är något som ännu inte är helt klarlagt.
300 deltagare i studien
Forskaren Cave Sinais utgångspunkt för sin doktorsavhandling är att svåra uppväxtförhållanden och självmords- och våldsamt beteende är vanligt bland patienter med psykiatriska diagnoser.
I studien ingick drygt 300 personer, främst kvinnor. Cave Sinai använde först KI:s egen måttstock för våld mellan människor – ”Interpersonal Violence Scale” – för att bedöma personernas utsatthet. Sedan mätte han deltagarnas sköldkörtelfunktioner, det vill säga nivån av olika typer av hormoner och dessa hormoners förhållande till varandra.
Låg sköldkörtelfunktion
Resultatet blev bland annat att ju mer våld deltagarna hade utsatts för som barn, desto lägre var deras sköldkörtelfunktion.
En stor del av kvinnorna med diagnosen borderline/instabil personlighetsstörning visade till exempel höga nivåer av utsatthet för våld som barn. Samtidigt var nivån av använt våld som vuxen betydligt högre hos kvinnor med borderline jämfört med hos kvinnor utan diagnosen.
Cave Sinai understryker att forskningen inte har givit några ”absoluta svar”.
– Det går inte riktigt att säga något om hur kausalitetssambanden ser ut här. För tolkning av våra resultat är det dessutom viktigt att förstå att det rör sig om små förändringar av sköldkörtelnivåer inom normalgränserna. Risken är annars att man tror att beteenden kan eller ska behandlas med hormoner, säger han.
– Det går dock inte att utesluta att de hade en lägre sköldkörtelfunktion redan i barndomen och därmed var biologiskt mer sköra för det våld de sedan utsattes för, och att kombinationen bidragit till depression, den höga förekomsten av post-traumatiskt stresssyndrom eller diagnosen emotionell instabilitet i vuxen ålder.
Biologiska kopplingar
Vad han däremot hoppas på är att man kan hitta fler biologiska kopplingar till psykiatrisk ohälsa – särskilt så kallat dysfunktionellt beteende.
– Min vision är att vi i framtiden får mer robusta och bättre biologiskt förankrade förhållningssätt till psykisk ohälsa, där vi tidigt kan behandla eller skapa bättre förutsättningar för människor med dysfunktionella beteenden.
– Föds vi med hörselnedsättning, får vi Cochlea-implantat, rimliga förväntningar på hörselförmåga och anpassade hjälpmedel. Föds vi däremot med biologiska förutsättningar för emotionell instabilitet, kan det dröja många år innan hjälp ges. Då hinner individen få överkrav och risk att utveckla psykiatrisk ohälsa senare i livet, säger Cave Sinai.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
