Kvinnan deltog sommaren 2008, när hon var 17 år, i ett projekt där hon följde en fotograf i arbetet. Fotografen tog under denna period en bild av kvinnan som senare såldes tillsammans med andra bilder till Umeå kommun för användning i sammanlagt sex år.
Samtycke till publicering
Enligt avtalen hade fotografen fått samtycke till publicering av de fotograferade personerna.
Bilden på kvinnan användes under 2013 i kommunens annonsering om det kommande kulturhuvudstadsåret. Det handlade bland annat om affischer på bussbaksidor, digitala posters vid motorvägen, annonsering i sju olika tidningar och användning i informationsmaterial.
Utöver ren reklam för kulturhuvudstadsåret har bilden också använts i andra sammanhang – till exempel med texter som ”Är du osäker på din sexuella läggning?” och ”Har du testat dig?”.
Skapat lidande
Kvinnan stämde kommunen och krävde 50 000 kronor i skadestånd för olovligt nyttjande enligt den så kallade namn- och bildlagen. Hon har inte krävt någon ersättning för själva utnyttjandet av bilden men anser att användningen har skett i marknadsföringssyfte utan hennes samtycke – och att hon därför har rätt till skadestånd för det lidande som publiceringen har skapat.
När kvinnan fotograferades gick hon med på att kommunen skulle få använda bilden på nätet vid information om sin fritidsverksamhet. Kvinnan säger dock att hon inte har godkänt den omfattande användning som kommit till stånd fem år senare.
Kommunen, å sin sida, anser att man har agerat i god tro eftersom det var fotografen som skulle hämta samtycke från de fotograferade personerna. Bilden togs dessutom bort så fort kommunen fick veta att det inte fanns något samtycke, enligt kommunen.
Hissavgörande i HD
Umeå tingsrätt har med parternas samtycke beslutat om det som brukar kallas för ett hissavgörande. Målet har alltså vilandeförklarats i avvaktan på att Högsta domstolen pröva från sedan man meddelat prövningstillstånd.
Fråga om marknadsföring
HD ska avgöra om kommunen i egenskap av näringsidkare ska anses ha använt bilden på kvinnan vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet – någonting som är ett krav för att den så kallade namn- och bildlagen ska vara tillämplig.
