Regeringen har föreslagit att svenska medborgare som lever i Storbritannien ska få behålla vissa sociala trygghetsförmåner i upp till sex månader vid en eventuell hård Brexit.
– I och med turerna fram och tillbaka med brexit känner många människor som bott och arbetat i Storbritannien en osäkerhet inför framtiden, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) i ett pressmeddelande.
Tidigare i år har riksdagen antagit en lag med innebörden att en omställningsperiod ska införas vid en eventuellt avtalslös Brexit.
Syftet med lagen är att mildra de allvarligaste konsekvenserna för individer som är eller tidigare har varit i Storbritannien och därmed riskeras att drabbas av en så kallad ”hård” Brexit. Den övergångsperiod som gäller i dag sträcker sig till utgången av 2019.
Förstärkt tillsyn över skönhetsbranschen
Efter att länge ha beskrivits som ett slags regulatoriskt ”vilda västern” står den snabbt växande skönhetsbranschen inför allt större myndighetsgranskning och ökade rättsliga krav. I takt med rapporter om brännskador och ökande skadeanmälningar har nu striktare krav införts för estetiska behandlingar med laser och annan icke-joniserande strålning. Leila Nedaei analyserar Strålsäkerhetsmyndighetens nya föreskrifter och vad de innebär för tillsyn, ansvar och regelefterlevnad inom estetikbranschen.
Ska kunna få utbetalningar i upp till sju månader
Det huvudsakliga förslaget i regeringens nya proposition är att svenska sociala trygghetsförmåner vid ett avtalslöst utträde ska kunna betalas ut under en övergångsperiod som uppgår till sex månader räknat från månaden efter det att Storbritannien lämnar EU, det vill säga även efter utgången av 2019.
Skulle ett avtalslöst utträde ske i början av en månad skulle fortsatta utbetalningar i praktiken kunna göras i närmare sju månader.
Regeringen föreslår samma tidsmässiga omställningsperiod även när det gäller möjligheten att få ersättning för vissa vårdkostnader som uppkommit i Storbritannien.
Dessutom ingår i propositionen förslag om att den nationella lagstiftningen inte ska innehålla någon form av dubbelregleringar i förhållande till den beredskapsförordning som i våras antogs på EU-nivå.
