Till slottet, där han bodde tillsammans med sin hustru och sin son, ska Michel Fourniret ha fört ett tiotal unga flickor som alla våldtogs, ströps och grävdes ned i skogen. Ett av offren var familjens egna au pair-flicka.
– Hur kunde den dömde sexualbrottslingen få arbeta med att ta hand om barn i Belgien, när han inte fick göra det i Frankrike?
Det var en av de frågor som ställdes under en sammankomst i Europaparlamentet, Committee om Civil Liberties, Justice and Home Affairs, den 28 maj i år.
Allt talar nu för att en ny lag kommer att införas. Bland annat svenska Datainspektionen har tagit del av ”Antagande av rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete”. Datainspektionen är kritisk till förslaget, och säger att det bland annat är otydligt:
– Rambeslutet kan bli mycket svårt att tillämpa för de brottsbekämpande myndigheterna, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.
Rambeslutet omfattar bara personuppgifter som skickas mellan polismyndigheter i olika EU-länder, inte uppgifter som samlas in i det egna landet. Det innebär enligt Datainspektionen att olika regler kommer att gälla för uppgifter i en och samma databas beroende på om de samlats in nationellt eller om de skickats från andra medlemsstater.
Huvuddragen i rambeslutet går ut på att medlemsstat att bli skyldig att informera hemlandet om en av dess medborgare begår till exempel sexualbrott i en annan medlemsstat. Det kommer att vara upp till medlemsstaterna att skapa en myndighet vars uppgift är att lagra information från de egna medborgarnas brottsregister, och hålla dessa data uppdaterad och redo att lämnas ut vid förfrågan från annan medlemsstat. Det finns förslag på att göra informationen mer lättillgänglig genom standardisering, och skapandet av egna sektioner för olika typer av brott.
– För att skydda den personliga integriteten kommer det förmodligen att krävas domstolsbeslut för att få ut information om exempelvis etiskt ursprung, politisk åskådning, hälsa och sexuella preferenser. Databasen ska vara standardiserad och se likadan ut i alla medlemsländer, och informationen ska kunna översättas automatiskt, står att läsa i ett pressmeddelande från Europaparlamentet.
En annan grundläggande princip när det gäller skydd av personuppgifter är så kallad ändamålsbegränsning. Detta innebär att uppgifter bara får behandlas för särskilda, uttryckliga och berättigade ändamål samt att senare behandling inte får ske för ändamål som skiljer sig från det ursprungliga.
Datainspektionen är kritisk till att det på ett annat ställe i rambeslutet anges att behandling av personuppgifterna är tillåten för en rad olika ändamål – bland annat för varje annat syfte som den översändande staten samtycker till.
– Enligt Europarådets rekommendationer ska det finnas regler som anger hur länge personuppgifter får sparas. I rambeslutet anges istället att personuppgifter får sparas så länge de behövs för de ändamål för vilka de samlats in, sägs i ett pressmeddelande från den svenska myndigheten.
Kritiska till rambeslutet är även den Europeiske datatillsynsmannen (EDPS) och cheferna för dataskyddsmyndigheterna i EU:s medlemsstater.
Ramförslaget kommer att behandlas i Strasbourg mellan den 16 och 19 juni.
Text: Johanna Haddäng
