”Så ska en entreprenörs rätt till utebliven vinst beräknas vid beställarens obefogade hävning”

ANALYS – av advokaten Maria Fahlcrantz och biträdande juristen Isak Willborg, AG Advokat (tidigare Andersson Gustafsson advokatbyrå)

Entreprenadjuristers sedvanliga tolkningar har vid flera tillfällen kommit på skam mot bakgrund av de senaste årens domar från Högsta domstolen. Vi tänker till exempel på domen som ger beställare rätt till en beräknad avhjälpandekostnad trots att något avhjälpande inte har skett av beställaren (NJA 2014 s. 960).

Som praktiker har aktuell dom fått de återverkningar som vi befarade. Detta är dock inte föremål för denna artikel. I denna artikel belyser vi i stället frågan avseende entreprenörens rätt till utebliven vinst vid beställarens obefogade hävning av en pågående entreprenad (reglerna i AB 04/ABT 06 kap. 8). 

Har entreprenören rätt att beräkna den uteblivna vinsten med stöd av AB 04/ABT 06 kap. 6 § 11 den så kallade slutavräkningsregeln, eller är entreprenören hänskjuten till att grunda sitt krav på skadeståndsbestämmelsen i AB 04/ABT 06 kap. 8 § 7, varmed entreprenören måste styrka storleken på den uteblivna vinsten?

AB 04/ABT 06 kap. 6 § 11 st. 1 innehåller en generell beräkningsmetod för hur slutavräkning ska ske mellan summan av avgående och tillkommande arbeten när entreprenadtiden har upphört. Om avräkningen resulterar i att värdet av avgående arbeten överstiger värdet av tillkommande arbeten ska tio procent av skillnaden gottskrivas entreprenören.

Syftet med bestämmelsen är att kompensera entreprenören för det fall beställaren nyttjar rätten till avbeställning i sådan grad att omfattningen av kontaktsarbetena – och därigenom entreprenörens kalkylerade vinst – kraftigt minskas. Enligt bestämmelsens andra stycke ska entreprenören därutöver erhålla skälig ersättning för den uteblivna vinsten om skillnaden mellan värdet av avgående och tillkommande arbete överstiger 20 procent av kontraktssumman.

Kapitel 6 i AB 04/ABT 06 bär rubriken ”Ekonomi” medan kapitel 8 i AB 04/ABT 06 benämns såsom ”Hävning”.

Rent avtalssystematiskt kan det därmed ifrågasättas om entreprenören ska kunna beräkna storleken av den uteblivna vinsten i fall av obefogad hävning med stöd av slutavräkningsregeln. Entreprenören bör väl rimligen vara hänskjuten till regeln i AB 04/ABT 06 kap. 8 § 7 eftersom den regeln avser all entreprenörens skada som uppkommer som en följd av beställarens obefogade hävning.

I en nyligen avkunnad dom från Svea hovrätt (dom meddelad den 14 december 2016 i mål-nr T 4686-15), ansåg hovrätten att beställarens obefogade hävning kunde likställas vid en avbeställning av arbetena och att ersättningen för den uteblivna vinsten kunde beräknas enligt slutavräkningsregeln.

Genom att jämställa rättshandlingarna – hävning och avbeställning – med varandra hittade följaktligen hovrätten enligt vår uppfattning ett sätt att göra regeln tillämplig, någonting som i och för sig kan diskuteras. Hovrätten blidkades möjligen av att entreprenören hade utformat sin talan på så sätt att grunden för den uteblivna vinsten var AB 04 kap. 8 § 7, men att den uteblivna vinsten endast skulle beräknas enligt slutavräkningsregeln. Den rättsliga grunden var således fortfarande skadestånd på grund av hävning.

Entreprenören krävde vidare att hovrätten med stöd av slutavräkningsregeln (AB 04 kap. 6 § 11) skulle tillerkänna denne ersättning för den uteblivna vinsten med en procentsats om tio procent. Hovrätten ansåg emellertid att entreprenören fick nöja sig med två procent eftersom någon bevisning inte hade förts om den uteblivna vinstens storlek.

Det är således enligt hovrätten möjligt för en entreprenör att använda sig av slutavräkningsregeln för att beräkna den uteblivna vinsten vid beställarens obefogade hävning. Rent praktiskt innebär detta att en entreprenör som inte har räknat med någon vinst i projektet kommer i ett bättre läge.

Entreprenören skulle kunna påstå att den kalkylerade vinsten uppgår till viss nivå utan att förebringa någon bevisning om vinstens storlek, men ändå tillerkännas tio procent plus en viss procent ytterligare enligt en skälighetsuppskattning. Ett scenario som det ovanstående strider dock mot skadeståndsrättsliga principer som ställer krav på att skadelidande måste styrka den skada som lidits.

Det är möjligt att hovrätten har anlagt ett annat perspektiv än vad som redovisas i domen för att komma till sin slutsats, nämligen att en entreprenör inte ska komma i ett sämre läge bara för att en beställare har valt att obefogat häva entreprenaden, istället för att regelrätt avbeställa arbetena.

Hovrättens dom får anses bringa klarhet över en fråga som har varit under viss diskussion i branschen, nämligen att effekten av att beställaren häver pågående entreprenad på obefogad grund – eller avbeställer densamma – är lika när det kommer till entreprenörens ersättning för utebliven vinst. I båda fallen kan den uteblivna vinsten beräknas i enlighet med slutavräkningsregeln.

Skribenterna arbetar på AG Advokat (tidigare Andersson Gustafsson Advokatbyrå) som regelbundet skriver om fastighets- och entreprenadrätt i Dagens Juridik.