Andelen anställda inom bankbranschen som har utsatts för sexuella trakasserier i någon form under de senaste 12 månaderna på arbetsplatsen är 1,5 procent.
Kantar Sifo har genomfört en undersökning på hur många som har trakasserats på sin arbetsplats inom bankbranschen, på uppdrag av Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation (BAO) och Svenska Bankföreningen. Undersökningen har gjorts bland anställda i elva banker.
— Våra medlemsbanker har under många år arbetat för en sund företagskultur där trakasserier av olika slag inte ska få förekomma. Vår bild, innan undersökningen genomfördes, var att trakasserier generellt och sexuella trakasserier specifikt i bankbranschen inte är vanligt förekommande, vilket också undersökningen bekräftar. Vi kan dock konstatera att det förekommer kränkande beteenden och det är helt oacceptabelt. Nu ska vi arbeta vidare med de åtgärder som krävs för att komma tillrätta med de problem som finns, säger Gunilla Grenö, vd för BAO.
Arbetsskador vid distansarbete – arbetsgivarens ansvar
Att arbetsgivaren har ett ansvar för skador som drabbar anställda på arbetsplatsen är klart – och att samma sak ska gälla vid distansarbete kan tyckas vara lika självklart. Men är det verkligen så? Vad krävs för att det ska vara fråga om arbetsskada, och vilka blir konsekvenserna om detta inte uppfylls? Har det någon betydelse om distansarbetet är beordrat eller frivilligt? Jonas Wiberg redogör för två aktuella domar från Högsta förvaltningsdomstolen, liksom för bakgrunden till dagens lagstiftning.
Skillnaden med privata tjänstemän
Undersökningen genomfördes under februari 2020 då samtliga anställda i 11 gemensamma medlemsbanker, däribland de största bankerna i Sverige, fick möjligheten att svara på en omfattande webbundersökning.
Undersökningen riktade sig till närmare 40 000 anställda varav drygt 17 000 personer svarade. Några månader tidigare i oktober/november 2019 genomförde Kantar Sifo en jämförbar undersökning bland privata tjänstemän.
Totalt uppger 1,5 procent av bankanställda att de blivit utsatta för sexuella trakasserier under de senaste 12 månaderna, vilket är något lägre än tjänstemän i privat sektor.
När man frågade om konkreta situationer som kan betraktas som sexuella trakasserier svarade 7,5 procent, främst unga kvinnor, att de varit utsatta i en arbetssituation de senaste 12 månaderna. Motsvarande för privata tjänstemän är 12,6 procent.
Diskrimineringsgrunderna
När det gäller trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder, i en arbetssituation under de senaste 12 månaderna uppger 7,3 procent av anställda inom bankbranschen att de har blivit utsatta. Även här är resultatet lägre än motsvarande andel för de privata tjänstemännen.
— Det ska råda nolltolerans mot alla kränkande beteenden – trakasserier generellt och sexuella trakasserier specifikt. Anställda i bankbranschen ska känna sig trygga på sina arbetsplatser och vi måste fortsätta att målmedvetet arbeta för att alla former av kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier inte ska förekomma, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg.
Enligt Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation (BAO) och Svenska Bankföreningen är syftet med undersökningen att få en uppfattning om det förekommer trakasserier generellt och sexuella trakasserier specifikt i bankerna och i vilken omfattningen detta sker, i vilka situationer det förekommer, av vem och hur arbetsgivaren hanterat frågan.
Sexuella trakasserier
Anställda i bankbranschen bedömer i högre utsträckning att olika specifika beteenden kan betraktas som sexuella trakasserier. Unga kvinnor, 18-29 år, chefer och anställda på mansdominerade arbetsplatser, anser i högre grad att de är att betrakta som sexuella trakasserier, jämfört med övriga.
Jargong
Inom bankbranschen uppges det i lägre utsträckning finnas en jargong, ett sätt att tala eller vara på jobbet, som personer kan ta illa upp av. Däremot säger kvinnor, unga, 18-29 år, och anställda på mansdominerade arbetsplatser i högre grad att det finns en jargong.
Utsatthet
Utsattheten inom bankbranschen uppges genomgående vara något lägre jämfört med tjänstemän i privat sektor, uppger studieförfattarna.
Det är liknande mönster för de två olika grupperna, typ av händelser och vem som utsätts: Kvinnor, unga, anställda på mansdominerade arbetsplatser och de utan chefsbefattning.
1,5 procent uppgav alltså att de blivit utsatt för sexuella trakasserier bankbranschen och av dessa var det 7,7 procent som svarade att de hade blivit utsatta någon gång hos nuvarande arbetsgivare.
Var och av vem
Den egna arbetsplatsen, på ordinarie arbetstid och av en kollega, är vanligast bland dem som utsatts. Män uppger i något högre utsträckning att de blivit utsatta av en chef, jämfört med kvinnor. De yngsta uppger i högre grad än äldre att de blivit utsatta av en kollega eller kund.
76 procent av de svarande uppgav att de blivit trakasserade på arbetsplatsen. 49 procent av kvinnorna uppgav att de utsattes av en kollega och 36 procent av männen uppgav att man utsattes av en chef.
Öppenheten
Varannan berättar inte för någon om att de blivit utsatta. Öppenheten varierar med vad den enskilde har utsatts för.
Totalt uppger var femte att de informerade sin arbetsgivare om att de blivit utsatta. Det innebär att inom bankbranschen informerar en lägre andel sin arbetsgivare, än i referensgruppen, enligt studien.
Förtroendet
Det finns ett stort förtroende för att chefen skulle agera bra i händelse av trakasserier. Fler män än kvinnor hyser stort förtroende, inte minst på mansdominerade arbetsplatser. De som utsatts har dock ett lägre förtroende.
Chefens bild
Huruvida cheferna tycker det är enkelt eller svårt att hantera fall av trakasserier varierar stort.
Var femte chef har fått kännedom om trakasserier på arbetsplatsen. Ju längre chefserfarenhet, desto vanligare är det att man vidtar åtgärder.
Ledningen
I bankbranschen uppger en lägre andel att ledningen arbetar aktivt med dessa frågor, jämfört med tjänstemän i privat sektor. Kvinnor i lägst utsträckning. Samtidigt säger fler att ledningen verkar tycka att frågorna är viktiga.
Åtgärder
Den största andelen av chefer och medarbetare uppger att de inte önskar något ytterligare stöd i frågor om trakasserier eller ytterligare åtgärder. Var fjärde chef önskar utbildning för medarbetare och mer stöd kring ärendehantering och förebyggande arbete.
