Endast drygt hälften av de åtalade personerna vid skjutningar i kriminella miljöer döms för sina gärningar.
Det visar Uppdrag Gransknings kartläggning.
Polisen lägger en del av skulden på domstolarna medan domstolarna anser att åklagarna väcker åtal för tidigt.
I augusti 2022 hade 45 personer skjutits till döds. Det är en siffra som ligger på samma nivå som hela förra årets dödsskjutningar.
Uppdrag granskning har gjort en kartläggning över domarna som gäller mord och mordförsök i Sverige under de senaste fyra åren. Av de 900 domarna som SVT tittat på rör 100 skjutningar i kriminell miljö. 260 personer åtalades för dessa skjutningar och bland dessa är andelen fällande domar 53 procent. För de mord och mordförsök som inte är skjutningar åtalades 1 017 personer och 82 procent fälldes.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Oense om orsaken bakom statistiken
Polisens utredare är kritisk:
– Domstolar är mindre benägna att plussa ihop bevisning, alltså man vill dela upp den, och titta på varje del för sig. Bevisningsvärderingen har blivit tuffare i domstolarna, säger Johan Segerholm vid Uppsala-polisen till SVT.
Martin Weyler, rådman vid Solna tingsrätt, menar å sin sida att åklagarna väcker åtal för tidigt, att åklagare pressas av den dåliga uppklaringen och därför väcker åtal utan tillräcklig bevisning.
— Jag tror på något vis att det finns en påverkan av att när man har vad man tycker är nästan tillräckligt bra bevisning, så går man fram i en del väldigt svåra fall, de här gängskjutningarna, och testar sig lite, säger Martin Weyler till SVT.
