Vissa skulder och förpliktelser som är nödvändiga för upprätthållande av köparbolagets löpande drift föreslås övertas av köparen men den huvudsakliga delen av skulderna lämnas kvar i det konkursgångna bolaget tillsammans med de tillgångar som inte bedöms ha något värde för köparen.
Detta är vad vi i Sverige kallar en knock out-konkurs. Skillnaden är att i Sverige är det konkursboet som genomför försäljningen och använder försäljningslikviden till att betala konkursbolagets borgenärer eller att försäljningen genomförs dagarna innan det överlåtande företaget ansöker om konkurs samt att förbehåll för en blivande konkursförvaltares godkännande av överlåtelsen intas i avtalet.
I USA sköter det konkursgångna bolagets ledning försäljningen. Detta är skälet till att konkursdomstolen får en större och mer betydelsefull roll i USA än i Sverige. I det svenska regelsystemet är det konkursförvaltaren som tillvaratar borgenärernas intressen.
Det man vill skydda genom detta förfarande är att rädda Chryslers ”going concern”-värde. Syftet är också att rädda vissa betydelsefulla leverantörer och att undvika att tusentals återförsäljare drabbas.
Tillgångarna som avyttras till det nya bolaget säljs till ett pris som kallas ”fair value”. Detta är liktydigt med marknadspris. Priset bestäms genom ett tänkt köpeavtal mellan säljare och köpare som domstolen godkänner. Därigenom kan försäljningen inte angripas av borgenärer som känner sig missgynnade.
Hur försäljningstransaktionen är tänkt att finansieras och Fiat S.p.A´s inblandning i det nya Chrysler redogörs för i Dagens Industri den 2 maj. Transaktionen tros leda till bildandet av ett av de största biltillverkarföretagen i världen med säte i Italien.
Sammanfattningsvis är det alltså fråga om en ren inkråmsförsäljning där panthavare av överlåtna tillgångar tvingas ge upp sin säkerhet i och med att domstolen tillåter detta. Ett sådant regelsystem existerar inte inom den svenska rekonstruktionslagstiftningen. I USA kallas det för ”cram down”, d.v.s. fordringen skrivs ner till ett belopp som motsvarar det faktiska pantvärdet.
Det ”gamla” Chrysler kommer sedan att använda försäljningslikviden till att betala kvarvarande borgenärer med fordringar angivna per den 30 april 2009.
Vad kan svenska borgenärer göra?
I nuläget är det endast ”gamla Chryslers” ledning och redovisningsfunktion som känner till vilka bolagets skulder är och respektive borgenärs identitet och fordringsbelopp. För en enskild svensk borgenär, t.ex. en leverantör av fordonsdelar, är det kort sagt omöjligt att bilda sig en uppfattning om vilken utdelning man kan påräkna.
Även om försäljningsprocessen kommer att gå snabbt, så kommer avvecklingen av det gamla Chryslers skulder inte bara att ta lång tid utan dessutom kosta miljontals dollar till advokater och konsulter som det gamla Chrysler tvingas anlita – kostnader som bolagets borgenärer får betala.
Rådet man vill ge till en enskild svensk borgenär är därför att söka samarbete med andra svenska borgenärer och anlita ett gemensamt ombud som bevakar samtliga svenska borgenärers intressen i det gamla Chryslers konkurs. Ett enskilt agerande är inte att rekommendera.
Rådet är också att begära säkerhet i form av exempelvis bankgaranti eller förskottsbetalning för kommande leveranser till ett företag som skall leverera till nya Chrysler. Utför därför inga nya leveranser innan besked om en sådan framställan erhållits. Rätt föreligger för en leverantör att med omedelbar verkan säga upp existerande leveransavtal med gamla Chrysler och det finns ingen skyldighet att utan motprestation godkänna nya Chrysler som kund.
Kommer svenska företag att drabbas?
Svaret på denna fråga är om den svenska leverantören till det gamla Chrysler har tillräckligt god soliditet och likviditet för att klara nedskrivning av eller förlust på sina per den 30 april 2009 utestående fordringar.
Skattemässigt betraktas ett amerikanskt Chapter 11-förfarande som konkurs, dvs avskrivning av fordringar är skattemässigt avdragsgilla. Blir det utdelning om ett par år får man ta upp utdelningen som en extraordinär intäkt.
Många svenska bolag har bokslut i april, juni eller augusti. Visar bokslutet vinst före skatt kan det vara lämpligt att kontakta revisorn för att avgöra om skatt på resultatet kan sparas in och att reservering sker av utestående fordringar. Då kan skatten vid taxeringen 2010 minimeras.
För taxeringen 2009 går det inte att yrka avdrag eftersom konkursen inträffade den 30 april. Däremot kan bolagets revisor komma att kräva att en reservering sker för förlust på fordran i de bolag som senast den 30 april inte hunnit hålla ordinarie årsstämma och fastställa räkenskaperna per den 31 december.
Beroende på fordrans storlek kan det egna kapitalet i ett svenskt bolag komma att understiga hälften av det registrerade aktiekapitalet. Då måste en s.k. kontrollbalansräkning upprättas snarast för att man skall kunna konstatera om bolaget är likvidationspliktigt eller ej. Det kan vara värt att läsa vad som står i 25 kap Aktiebolagslagen om vad det ankommer på en styrelse att göra i en sådan situation.
I värsta fall kan likviditeten komma att drabbas och löpande skulder kanske inte kan betalas eftersom det kommer att ta lång tid att få klarlagt vilken utdelning som kan påräknas. Den närmaste kritiska tidpunkten för många är den 12 maj, då momsen för det första kvartalet 2009 och källskatt och sociala avgifter för april 2009 skall betalas. Det kan leda till att bolag hamnar på obestånd och måste vidtaga åtgärder för att skydda styrelsens ledamöter från personligt betalningsansvar för skatter och avgifter.
Nästa kritiska tidpunkt är löneutbetalningarna för maj månad.Finns inte likviditet att betala skatt och löner under maj har svenska bolag med leverantörsfordringar på gamla Chrysler ett akut problem att hantera.
Text: Björn-Anders Feijen
Bild: Sami Keinänen
Björn-Anders Feijen är delägare i ADNLaw Advokatfirma AB i Stockholm. Han arbetar med svensk och utländsk insolvensrätt och är ledamot av Lawyers Associated Worldwide´s Cross Border Insolvency Team.
