Socialdemokraterna vill införa en ny nivå på straffskalan för ekonomisk brottslighet – synnerligen grova brott.
Enligt förslaget ska den som gör sig skyldig till ett synnerligen grovt ekobrott kunna dömas till tio års fängelse.
– Straffen för den ekonomiska brottsligheten har inte hängt med den utvecklingen kopplat till den organiserade brottsligheten, säger Teresa Carvalho, rättspolitisk talesperson till Dagens Juridik.
Det handlar om skattebrott, bokföringsbrott, bedrägerier, svindleri, förskingring, bidragsbrott och penningtvättsbrott som enligt förslaget ska kunna rubriceras som synnerligen grova.
I dagsläget har dessa brott ett maxstraff på sex års fängelse. Enligt Socialdemokraterna bör maxstraffet för ett synnerligen grovt brott kunna höjas till tio års fängelse.
Vid bedömningen av om ett brott är synnerligen grovt vill partiet att kopplingen till organiserad brottslighet och summan ska kunna beaktas.
”Måste slå sönder motorn bakom”
Enligt Teresa Carvalho har straffen för den ekonomiska brottsligheten inte hängt med i utvecklingen.
Detta samtidigt som den kriminella ekonomin beräknas omsätta 100-150 miljarder kronor per år och föder den grova våldsbrottsligheten.
– Vill vi få slut på gängkriminaliteten, och ytterst gängvåldet, så måste vi också slå sönder motorn bakom brottsekonomin. Det är därför vi går fram med det här förslaget.
Är det signalvärdet ni är ute efter eller tror du att straffskärpningar kommer att avskräcka?
– Straffskärpningar är inte det enda verktyget för att bekämpa brottslighet, men det är klart att det är ett viktigt verktyg. De senaste tio åren har väldigt många straff skärpts, men vi ser hur straffen för den ekonomiska brottsligheten inte har hängt med i utvecklingen. Istället ser vi hur den organiserade brottsligheten äter sig in i alla delar av samhället och växer sig samman med gatugängen.
– Sammantaget ser vi en väldigt allvarsam utveckling och ett sett att mota den utvecklingen är att anpassa straffen.
Har Sverige varit naivt när det gäller synen på ekonomisk brottslighet?
– Det är helt uppenbart så att kriminaliteten har utvecklats medan straffen inte har hängt med i den utvecklingen. Det är därför vi ser det som nödvändigt att göra den här anpassningen för brotten som har koppling till den organiserade brottsligheten. Vi vill inte bara höja alla straff för sakens skull utan göra det där vi ser att det gör nytta.
– Det här är inte heller en total anomali i den svenska straffrätten. Vi har ju redan idag en fjärde nivå på straffskalan för exempelvis narkotikabrott och misshandel där maxstraffet också ligger på tio år. Så det finns en tydlighet och en rakhet i förslaget.
