En rysk delägare i ett oljeföretag stämde de estniska och svenska styrelseledamöterna på knappt 38 miljoner kronor för att de gått med på en nyemission som drastiskt minskade bolagets ägarandel i ett ryskt energiföretag. Hovrätten anser inte att det fanns andra reella handlingsalternativ för styrelsen i den uppkomna situationen.
Selena Oil & Gas Holding AB är moder- och holdingbolag i en koncern som bedriver olje- och naturgasverksamhet i provinsen Perm och delrepubliken Udmurtien i Ryssland. Bolaget är moderbolag till Selena Oil & Gas AB (SÖG), vilket i sin tur är moderbolag till det ryska bolaget OOO Selena-Perm (Selena-Perm).
En rysk medborgare som är käranden i det nu aktuella målet äger sedan april 2011 ungefär 18 procent av aktierna i bolaget. De sex svarandena, två estniska medborgare och fyra svenska, tillträdde som ledamöter i bolagets styrelse den 31 maj 2013.
Ägarna
Utöver ryssen ägdes aktierna i bolaget åtminstone från hösten 2012 även av bland andra en rysk kvinna och hennes familj (ca 65 procent) samt Bryum Estonia (ca 5,5 procent) och OU Altare Energy (ca 4,8 procent). I december 2012 genomfördes en nyemission i Selena-Perm, vilken innebar att SOG:rs och därmed bolagets ägarandel i Selena-Perm minskade från 100 till 12 procent, medan den ryska kvinnan tillika aktieägaren och dåvarande styrelseledamoten förvärvade resterande 88 procent av aktierna.
Genom sin dåvarande styrelse väckte bolaget talan vid rysk domstol om att få nyemissionen ogiltigförklarad. Sedan kvinnan med stöd av sitt och sin familjs ägande i bolaget bytt ut styrelsen i bolaget kom talan att så småningom ogillas.
Bryum Limited – som är moderbolag till Bryum Estonia —hade en fordran på bolaget.
Fordran uppgick till drygt två miljoner dollar och var förenad med panträtt i bolagets aktier i SÖG. I april 2013 var lånen förfallna till betalning och alltjämt oreglerade. Bryum Limited vidtog därför åtgärder för att realisera panten. I stället för att realisera panten överlät Bryum Limited så småningom sin fordran mot bolaget till kvinnan mot att hon och hennes familjemedlemmar överlät sina aktier i bolaget till Bryum Limited.
En överenskommelse
Sedan tillgångar förts över från Selena-Perm till ett av kvinnan ägt bolag (OOO KNK) träffades mellan henne och bolaget en överenskommelse som innebar (1) att hon skulle överlämna sina aktier i Selena-Perm till bolaget, (2) att hon till bolaget skulle överföra fordringar som hon övertagit från Bryum Limited och (3) att bolaget skulle godkänna överföringen av tillgångarna till kvinnans bolag. I samband med stämma i bolaget den 31 maj 2013 tillträdde svarandena som styrelseledamöter.
Vid stämman fick styrelsen samtidigt i uppdrag att förhandla om och slutföra överenskommelsen.
I dom den 8 mars 2016 upphävde Stockholms tingsrätt beslutet vid stämman i bolaget som innebar att bolaget godkände vissa transaktioner mellan kvinnan och SÖG, inklusive omorganisationen av Selena-Perm, samt att bevilja tillstånd för styrelsen att förhandla om och slutföra sådana transaktioner. Den domen har vunnit laga kraft.
Ryssens yrkande
Den ryska företagaren har yrkat att tingsrätten förpliktar svarandena att, solidariskt, till honom betala 37,9 miljoner kronor. Han menar att de i egenskap av styrelseledamöter i bolaget har svarandena ett skadeståndsrättsligt ansvar gentemot bolagets aktieägare för skada som de som ledamöter orsakar genom överträdelser av aktiebolagslagen. Genom att för bolagets räkning ingå förlikningen med den ryska kvinnan och därmed verkställa bolagsstämmans beslut om att träffa en uppgörelse med henne har svarandena brutit mot aktiebolagslagen.
Stockholms tingsrätt fann att de nu aktuella tillgångarna rent faktiskt lämnade bolagets ägo innan svarandena tillträdde styrelsen i bolaget. Det var därför inte möjligt att bifalla käranden talan på denna grund.
Skadat bolaget?
Frågan är då om svarandena skadat bolaget genom att förlika bort möjligheten att föra talan mot den ryska kvinna som ökade sitt ägande. Genom utredningen i målet står det enligt tingsrättens mening klart att situationen för bolaget i början av sommaren 2013 var minst sagt prekär. Svarandena, men även bolagets verkställande direktör och bolagets revisor, har uppgett att om inte något omedelbart gjordes för att låna upp ytterligare kapital och samtidigt fordran som var förenad med panträtt i aktierna i SÖG hanterades så skulle bolaget inom kort behöva försättas i konkurs.
Med hänsyn till den rådande situationen för bolaget i början av sommaren 2013 ansåg tingsrätten inte att det blivit styrkt att svarandena genom sin åtgärd att som bolagets styrelse och för bolagets räkning träffa en uppgörelse med kvinnan har skadat bolaget. Talan skulle därmed ogillas.
Svea hovrätt gör nu samma bedömning och konstaterar att av utredningen framgår att det för styrelsen rådde stor osäkerhet i frågan om det fanns någon möjlighet att nå framgång med en rättslig process mot den ryska kvinnan. Likaså rådde stor osäkerhet om möjligheten till verkställighet av ett sådant avgörande. Av vad som framkommit genom utredningen står det även klart att bolaget dessutom löpte en i påtaglig risk för att gå i konkurs om inte något gjordes för att snarast förbättra den ekonomiska situationen.
Förlikningen var motiverad
För att bolaget skulle kunna fortsätta verksamheten var det således nödvändigt att lösa den svåra ekonomiska situation som bolaget befann sig i. Sett ur ett affärsmässigt perspektiv ger utredningen stöd för att beslutet var det bästa för bolaget i det utsatta ekonomiska läge som det befann sig i. Inte heller har framkommit att det fanns andra reella handlingsalternativ för styrelsen i den uppkomna situationen. Åtgärden att ingå förlikningen måste därför anses ha varit en affärsmässigt motiverad åtgärd för att begränsa den ekonomiska skada som bolaget redan drabbats av och den ekonomiska risk som hotet om konkurs innebar.
Tingsrättens domslut ska därmed fastställas.
