Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Rödgröna dimridåer i arbetsrätten

Debatt
Publicerad: 2010-09-22 17:30

Av: Fredrik Nordlöf, Delphi

I varje valrörelse får arbetsrätten sin beskärda del av uppmärksamheten. I år har debatten mest kretsat kring Alliansens förslag om förlängda provanställningsperioder för lärlingar, justeringar av arbetsgivaravgifterna för ungdomar och möjligheterna för företagare att undanta fler från turordningen än vad som gäller idag.

De rödgröna brukar angripa det sistnämnda förslaget med att lagregeln skapar orättvisor och otrygga anställningar. ”Fast anställning skall det vara”. ”Upprörande att arbetsgivaren efter eget tycke får undanta folk från turordningen”.  Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill helt avskaffa lagregeln i fråga så om de fick regera skulle det råda full rättvisa på arbetsmarknaden enligt en strikt och undantagslös turordning.

Eller är det så?

Låt oss därför närmare granska vad saken egentligen gäller. Enligt dagens turordningsregler gäller – mycket förenklat – sist in först ut. Den med längre anställningstid än en med kortare sådan får vara kvar när företaget skär ner förutsatt att han eller hon är kvalificerad för jobbet ifråga. Härutöver har lagstiftaren enligt dagens regler gjort det möjligt för företag med tio anställda eller färre att undanta två nyckelpersoner från turordningen. Centerpartiet har lagt ett förslag att utöka detta till att gälla fler företag och att undanta fler personer. Lagförslaget skall enligt Centerpartiet skapa större rörlighet på arbetsmarknaden och göra så att företagare vågar anställa fler.

I sin kritik av lagen bortser de rödgröna dock från det faktum att den här möjligheten för arbetsgivare att välja ut sitt ”dream team” redan finns för de företagare som har kollektivavtal och denna möjlighet har funnits i decennier.  I en arbetsbristsituation kan fack och arbetsgivare träffa en så kallad avtalsturlista. En sådan innebär i korthet att fack och arbetsgivare har fått möjlighet att helt åsidosätta lagens turordningsregler utifrån företagets behov och själva bestämma hur turordningen ska utformas, vilka som ska få gå osv.

En avtalsturlista är därför betydligt mer ingripande för den enskilde än vad Centerpartiets förslag innebär. Facket och företagets rätt att kunna göra en ”tombola” av turordningen begränsas egentligen bara av att avtalsturlistor inte får vara diskriminerande eller strida mot god sed på arbetsmarknaden.  Härutöver är det fritt spelrum så länge urvalet är någorlunda sakligt och den anställde som drabbas som kanske har 25 års anställningstid, saknar alla möjligheter att på rättslig väg få sin uppsägning prövad.  Givetvis får det en att undra vad vänstern har för egentlig agenda?  Kan det vara så enkelt att kollektivavtalslösa arbetsgivare ska straffas eller att vänstern vill stärka fackets inflytande över arbetsplatserna genom att omyndigförklara kollektivavtalslösa arbetsgivare?

Jag har i min egen yrkesutövning stött på ett antal situationer där min uppdragsgivare, arbetsgivaren, haft behov av att skära i personalstyrkan och facket självt har föreslagit att parterna ska frångå turordningen genom en avtalsturlista. Fackets förslag har ofta, av någon märklig anledning, blivit det att de anställda som inte är medlemmar i den fackliga organisationen vi förhandlar med är de som facket kan tänka sig att välja bort. En sådan avtalsturlista skulle definitivt sågas av en domstol.

I partiledarutfrågningen den 5 september dundrade Lars Ohly på om att alla andra anställningsformer än fast anställning är av ondo. Med hans logik är fast anställning detsamma som anställning med fast lön.  Fast anställning – eller tillsvidareanställning som vi jurister kallar det – är inget annat än en anställningsform precis som tidsbegränsade anställningar är. Inom ramen för denna anställning, oavsett vilken anställningsform det är, kan arbetsgivare och anställd givetvis komma överens om avlöningsformen. Fast anställning behöver därför inte nödvändigtvis vara lika med fast månadslön. Det kan ju vara avlöning per timme enligt schema, vid behov eller lön genom ren provision där den garanterade lönen är lika med noll.

Fredrik Nordlöf, advokat och delägare i Advokatfirman Delphi, är specialist på arbetsrätt och tvistelösning. Han är chef för Delphis arbetsrättsgrupp och har arbetat med frågor inom området i 20 år


Dela sidan:
Skriv ut:


Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se