På torsdagskvällen den 18 mars meddelande Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, att de ”benbitar” som användes som bevis i en av mordrättegångarna mot Thomas Quick, numera Sture Bergwall, i själva verket inte var ben.
Beskedet väckte frågan om hur rätten tar ställning till – och värderar sakkunnigutlåtanden, och om det finns en skyldighet för domare att ifrågasätta expertutlåtanden.
Sakkunnigutlåtanden ska enligt rättegångsbalken värderas som all annan bevisning , rätten är därmed inte tvungen att utgå från att en sakkunnigs bedömning är riktigt.
Robert Nordh, hovrättsråd och rektor för Domstolsakademin, berättar att det däremot många gånger är svårt att ifrågasätta ett sakkunnigutlåtande.
– Om det gäller ett vetenskapligt kunnande är det särskilt svårt, framför allt om utlåtandet kommer från en myndighet som är satt att tillhandagå med yttranden, exempelvis Statens Kriminaltekniska Laboratorium, säger han.
Han tycker däremot inte att vi ska dra för stora slutsatser av vad som framkommit om ”benbitarna” som åberopades i en av rättegångarna mot Thomas Quick.
– Jag skulle inte säga att det är ett rättssäkerhetsproblem. Hållbarheten i sakkunnigutlåtanden prövas på samma sätt som all annan bevisning, säger han.
Han berättar att rätten alltid ser till vilken betydelse utlåtandet har för målet.
– Om det råder osäkerhet kring ett utlåtande, exempelvis hur ett skriftligt utlåtande ska tolkas, finns möjligheten att fråga flera sakkunniga och hålla muntliga förhör.
– Sedan kan det såklart vara så att det hade kunnat framkomma annat i det här fallet om rätten agerat på ett annat sätt.
Han poängterar också att sakkunnigutlåtanden främst är en fråga för parterna.
– Det är deras uppgift att ta fram bevisunderlag och om inte de inte ifrågasätter utlåtandet gör domstolen normalt sett inte det heller, säger han.
Att rätten själv tillförordnar en sakkunnig är tämligen ovanligt.
– Vad som däremot är mer vanligt är att vi kallar till muntligt förhör i fall där det råder osäkerhet kring ett utlåtande, säger Roberth Nordh.
Hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, som var med och beviljade Sture Bergwall resning i målet om mordet på den israeliske turisten Yenon Levi, håller med om att det är svårt att ifrågasätta sakkunniga utlåtanden.
– Generellt sett värderas expertutlåtanden utifrån en bedömning av vilken kunskap personen som uttalar sig besitter. Det är inte ovanligt att det finns flera olika sakkunniga med olika uppfattningar.
– Men det är vanskligare att ifrågasätta ett utlåtande från en expert som besitter kunskaper som ingen annan besitter, säger Fredrik Wersäll.
Vilket bevisvärde ett sakkunnigutlåtande har menar han beror på vem som har avgivit utlåtandet och hur det står sig mot annan bevisning.
– Vi tar alltid hänsyn till vem som har avgivit utlåtandet och vad som har sagt och vilka kunskaper den personen besitter, säger han.
– Ju mer etablerad och van en person är, desto högre väger utlåtandet. En persons auktoritet spelar roll.
Fredrik Wersäll menar att utlåtanden från myndigheter som är satta att tillhandagå med yttrande, exempelvis Statens kriminaltekniska laboratorium, kan väga något tyngre än annan bevisning.
Fredrik Wersäll vill inte kommentera huruvida beskedet om benbitarna kan komma att ha betydelse för eventuella kommande resningsansökanden från Thomas Quick.
– Eftersom jag var med och beslutade i den förra resningsansökan och eftersom kommande ansökningar kommer att handläggas här på Svea hovrätt vill jag inte kommentera det, säger han.
Läs också:
Quickdomare trädde fram i SVT Debatt
Så fick han Quick att berätta
Forskare: Uppmärksammade mål skapar panik i medierna
”Quick har varit mångas livsprojekt”
Bevisen mot Quick
Text: Malin Letser
Bild: Fredrik Olsson
malin.letser@dagensjuridik.se
