Sedan 2014 har polisen, på uppdrag av regeringen, arbetat med utveckling av hatbrottsbekämpning. Men i en rapport från polisens egen internrevision pekar man ut ett antal punkter där Polisen brister i detta arbete.
Internrevisionen är en fristående funktion inom polisen och är oberoende från den verksamhet som ska granskas. Deras sammanfattande bedömning av arbetet mot hatbrott är att den interna styrningen och kontrollen behöver förbättras.
Risk att hatbrott aldrig utreds
Rapporten visar att Polisen i alltför låg grad säkerställer motivbilden bakom ett mängdbrott. Resultatet av detta blir, enligt internrevisionen, att ett stort antal hatbrott riskerar att aldrig utredas som ”hatbrott”, när grundbrottet är ett mängbrott och ofta skrivs av direkt.
I rapporten konstateras bland annat att ”hatbrott inte har uppmärksammats och analyserats i tillräckligt stor omfattnig, varken i Polisregionerna eller på nationell nivå”.
Otillräcklig kunskap
Rapporten visar på kunskapsbrister hos anmälningsupptagarna när det gäller hatbrottsmarkeringen i deras avrapporteringssystem. Internrevisionen skriver att ”det saknas i regel kunskap om att syftet med att lyfta fram ett hatbrottsmotiv hos en misstänkt gärningsperson är att detta kan leda till straffskärpning”.
Utbildning ska öka identifieringsförmågan
Som ett led i Polisens pågående utvecklingsarbete gällande hatbrott har man nu lanserat en interaktiv utbildning om demokrati- och hatbrott på sitt intranät
– Det är en bred utbildning som kommer att öka polisens förmåga att identifiera hatbrott, säger Eva Sund, ansvarig för hatbrottsfrågor på polisen, i en presskommetar.
Gällande internrevisionens rapport säger Eva Sund också att den ger ”goda riktlinjer för framtida arbete”.
– Rapporten ger oss viktig information om hur vi ska arbeta vidare mot det långsiktiga målet att bli bättre och bättre på att identifiera och utreda hatbrott.
