Statens servicecenter (SSC) inrättades 2012 för att minska internadministrationen hos statliga myndigheter som skulle få hjälp med att sköta löne- och ekonomiadministration och minska de administrativa kostnaderna.
Riksrevisionens granskning visar att målet att 25 procent av alla anställda i statliga myndigheter skulle vara anslutna har uppnåtts. Men många är mindre myndigheter och de ”stordriftsfördelar” som man eftersträvade har därför inte blivit verklighet.
Enligt Riksrevisionen är de flesta anslutna myndigheter dock nöjda med tjänsterna men samtidigt anser de flesta att de nya lösningarna inte har ökat deras effektivitet.
”Reformen har skapat frustration”
Samtidigt ger en tidigare rapport från Statskontoret en helt annan bild än vad Riksrevisionen kommit fram till. Kostnaderna har ökat för en stor del av de anslutna myndigheterna, medan Statens servicecenter å sin sida hävdar att kostnaderna har minskat. Av de administrativa chefer som har svarat på Statskontorets enkät om SSC anser drygt 40 procent att SSC har ökat myndighetens administration. Den bild som framkommer enligt Statskontoret är att ”reformen har skapat frustration på myndigheterna”.
I tidningen Publikt riktar både myndigheter och fackliga företrädare svidande kritik mot SSC. Framför allt är det kostnaderna som irriterar eftersom dessa inneburit att tjänsterna kostar mer än när man skötte administrationen själva.
10 miljoner mer per år
Kritiken kommer från bland andra Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som hör till de fåtal stora myndigheter som anslutit sig till servicecentret. För Arbetsförmedlingen ska det handla om uppåt 10 miljoner kronor per år i högre kostnader som får hämtas från verksamhetsbudgeten.
Enligt Riksrevisionens granskning har SSC inte heller levererat när det gäller en mer effektiv hantering och detta bekräftas också i kommentarerna från myndighetshåll.
Josefin Ström, enhetschef på Arbetsförmedlingens personalavdelning, säger till tidningen Publikt att ”det blir dubbelarbete eftersom de kräver att vi skickar underlag och vi behöver kvalitetssäkra överföringen”.
Svårt att rätta felaktigheter
Även flera fackliga företrädare kritiserar SSC när det gäller bristen på anpassning till olika anställningsavtal och arbetsscheman när det handlar om löneadministration. Det ska också ha blivit svårare att till exempel rätta till felaktiga löneutbetalningar.
Thomas Pålsson, generaldirektör på Statens servicecenter, säger till Publikt att han ”förstår frustrationen”. Han förklarar att tjänsterna blivit dyrare eftersom företaget som äger lönesystemen har sagt upp sitt avtal i förtid och att man därför tvingats ”teckna ett nödavtal”. Nu upphandlas nya system och de ska ”självklart klara de lokala kraven”, enligt Thomas Pålsson.
SSC hävdar ”effektivitetsvinster”
Han hävdar också att ”de myndigheter som utnyttjat systemet ”fullt ut” har fått effektivitetsvinster”. Vilket alltså Riksrevisionen i sin granskning inte håller med om.
Enligt tidsplanen ska alla myndigheter vara anslutna 2019, men Thomas Pålsson har bett om uppskov till 2021. Från SSC:s sida förklarar man också problemen med att man fortfarande är i en ”uppstartsfas”.
Riksrevisionens granskning visar att SSC:s verksamhet har ”påverkats av de förutsättningar som gällde när myndigheten inrättades”. Till exempel drogs man med stora underskott eftersom anslutningen från myndigheterna som skulle betala drog ut på tiden. Även brister i it-systemen har enligt Riksrevisionen försenat möjligheterna till stordrift.
