Det brister i planetring, genomförande och uppföljning avseende det statliga stödet Industriklivet.
Det menar Riksrevisionen som rekommenderar regeringen att överväga att förändra Industriklivets utformning
Riksrevisionens granskning visar att det statliga stödet Industriklivet varken har utformats eller hanterats så att det så effektivt som möjligt kan bidra till industrins klimatomställning och Sveriges klimatmål.
– Regeringens utformning av Industriklivet har inte varit tillräckligt väl genomtänkt, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Smalt stöd
Riksrevisionen förklarar att Industriklivet till en början var ett relativt smalt stöd som riktade sig till processindustrin men att det sedan har breddats två gånger utan att regeringen låtit analysera konsekvenser när det till exempel gäller förändringar av målgrupp eller vilka åtgärder som kan få stöd.
”Breddningarna har bland annat medfört en överlappning gentemot Klimatklivet, ett annat stöd för klimatinvesteringar. Vissa aktörer kan därför ansöka om stöd från både Industriklivet och Klimatklivet för likvärdiga investeringar”, skriver Riksrevisionen.
Industriklivet ställer lägre krav på beräkningar av investeringars utsläppsminskningar än Klimatklivet, vilket enligt Riksrevisionen inte är rimligt.
Riksrevisionen konstaterar vidare att många av de åtgärder som fått stöd inom Industriklivet riskerar att inte kunna genomföras, till exempel på grund av bristande tillgång till el eller osäkerhet i tillståndsprocesser kopplade till andra miljömål.
Granskningen visar även på brister i Energimyndighetens arbete med att hantera Industriklivet.
Samla in nödvändiga uppgifter
Till exempel är myndighetens sätt att samla in nödvändiga uppgifter för att kunna bedöma ansökningar ineffektivt, och innebär dessutom en risk för att sökande utan grund behandlas olika.
Energimyndigheten har heller inte säkerställt att ansökningarna är jämförbara. Sökande har själva fått bestämma hur de beräknar förväntade utsläppsminskningar, vilket lett till att flera olika metoder och avgränsningar använts. Det gör det svårt för Energimyndigheten att rangordna projekten.
– Energimyndigheten har därmed inte säkerställt att de mest effektiva projekten beviljas stöd, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen.
Ytterligare en brist är att Energimyndigheten inte systematiskt har samlat in alla uppgifter som behövs för att kunna utvärdera projektens resultat. Det gäller framför allt utsläppsminskningar.
I sin återrapportering till regeringen har Energimyndigheten i stället använt de uppgifter som de sökande angett i samband med ansökan. Dessa uppgifter är osäkra och inte jämförbara mellan projekt.
Rekommendationer
Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen bland annat att överväga att förändra Industriklivets utformning.
Vidare rekommenderar Riksrevisionen att Regeringen bör samordna styrningen av klimatomställningen.
”I det ingår bland annat att samordna statliga stöd till klimatinvesteringar och se till att det finns alternativa åtgärder att nå Sveriges klimatmål om de höga förväntningarna på Industriklivet inte infrias.
Energimyndigheten rekommenderas bland annat att påbörja ett konkret och kontinuerligt arbete med uppföljning och utvärdering av Industriklivet, samt se till att utveckla anpassade formulär som tydligt efterfrågar de uppgifter som behövs för att kunna göra en enhetlig prövning av ansökningarna.
