Riksrevisionens granskning tyder på att utgifterna för missbruk av lönegarantin i konkurser uppgår till 100–150 miljoner kronor per år. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över hela lönegarantisystemet.
Om ett företag går i konkurs, eller genomgår företagsrekonstruktion, kan de anställda ha rätt att få ut sin lön via den statliga lönegarantin. Under 2020 var utgifterna för lönegarantin 3 miljarder kronor.
Efter flera rapporter om att lönegarantin är utsatt för bedrägerier har Riksrevisionen granskat omfattningen av missbruket och hur lönegarantin skyddas mot felaktiga utbetalningar.
Riksrevisionen uppger att man har samkört Skatteverkets register över löner med länsstyrelsernas utbetalningar av lönegaranti.
Får mer i lönegarantin än i lön
”Det är första gången en sådan körning gjorts. Den visar bland annat att 7 procent av lönegarantimottagarna i konkurser saknar redovisad lön från den arbetsgivare som konkursen berör, 9 procent får mer i lönegaranti än vad de fått i lön under minst ett år innan konkursen och 3 procent får kraftiga löneförhöjningar precis före konkursen”, skriver Riksrevisionen.
– Detta är tydliga indikationer på att lönegarantin missbrukas, även om enskilda fall kan ha legitima förklaringar. Vår sammantagna bedömning är att 6–9 procent av utgifterna för konkurser är felaktiga. Det motsvarar 100–150 miljoner kronor om året, då ingår också arbetsgivaravgifter, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen.
Vissa konkursförvaltare förekommer oftare än andra
Riksrevisionen pekar på att tingsrätterna i de flesta fall godkänner bolagens förslag på konkursförvaltare som är den som fattar beslut om de anställdas rätt till lönegaranti.
”Myndigheter har varnat för att personer som vill missbruka lönegarantin väljer konkursförvaltare som gör mindre noggranna utredningar. Riksrevisionens granskning visar att vissa konkursförvaltare förekommer oftare än andra i lönegarantiärenden som visar tecken på missbruk”, skriver Riksrevisionen.
Granskningen visar vidare att ansvariga myndigheter saknar viktiga förutsättningar att effektivt skydda lönegarantisystemet mot missbruk. Det handlar bland annat om att länsstyrelserna, som betalar ut lönegaranti, har små möjligheter att kontrollera om besluten stämmer och stoppa misstänkt felaktiga utbetalningar sekretessregler begränsar möjligheterna för konkursförvaltare och Kronofogdemyndigheten (som har tillsynsansvaret för lönegarantin) att kontrollera de anställdas rätt till lönegaranti i register systemet för att ändra felaktiga beslut är krångligt och ersättning som betalats ut felaktigt är svår att få tillbaka.
Tydliga indikationer på missbruk
Enligt Riksrevisionen beror bristerna framför allt på att regeringen inte har utformat och styrt systemet för lönegarantin på ett ändamålsenligt sätt. Trots återkommande varningar om missbruk har systemets huvuddrag inte förändrats sedan 1992.
– Tydliga indikationer på missbruk samt bristen på övergripande ansvar, analys och uppföljning gör att systemet behöver reformeras i grunden. Ett bra första steg är att samla ansvaret hos en myndighet med tillgång till de register som behövs för en effektiv kontroll av lönegarantin, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att göra en större översyn av den statliga lönegarantin ge en myndighet i uppdrag att analysera lönegarantin överväga ändringar av lönegarantilagen eller konkurslagen för att tydliggöra i vilka situationer lönegarantianspråk bör avslås.
Riksrevisionen rekommenderar även Domstolsverket att förändra blanketten för ansökan om egen konkurs så att gäldenären behöver motivera eventuellt förslag på konkursförvaltare.
