Riksrevisionens granskning visar att kontroller av utländska inkomster brister i flera led.
Det finns därmed risk för att personer med utländska inkomster beviljas förmåner med för höga ersättningsbelopp
Riksrevisionen har granskat statens insatser för att motverka felaktiga utbetalningar av förmåner till personer som har utländska inkomster. Granskningen visar att det finns brister i flera led som innebär att risken för felaktiga utbetalningar är stor. Därmed kan personer med utländska inkomster beviljas förmåner med för höga ersättningsbelopp. Det framgår av ett pressmeddelande.
– Ett problem är att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten huvudsakligen förlitar sig på att individen själv anmäler uppgifter om utländska inkomster. Det görs även få systematiska efterkontroller och nästan inga omräkningar av beviljade ersättningsbelopp, säger projektledare Tina Malmberg.
Saknats informationsutbyte
En del av bristerna beror på att det har saknats rättsliga förutsättningar för ett effektivt informationsutbyte, som innebär att Skatteverket inte systematiskt har kunnat dela uppgifter om utländska inkomster med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
Riksrevisionen har jämfört Skatteverkets uppgifter år 2022 om personers nordiska pensioner med de uppgifter som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har. Jämförelsen visar att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten hade uppgifter för omkring 80 000 personer som uppbar någon av de granskade förmånerna, men att de saknade uppgifter för cirka 12 500 personer.
För garantipension innebar detta till exempel att cirka 2 200 personer sammanlagt fick 21 miljoner kronor för mycket utbetalt samma år.
– Uppskattningen gäller endast en av flera granskade förmåner, och är troligen bara toppen av ett isberg. Särskilt med tanke på att problemen med informationsutbyte om utländska inkomster är större med länder utanför Norden, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Hög arbetsbelastning
Vidare skriver Riksrevisionen att när myndigheternas trots allt gör kontroller försvåras de ofta av långa svarstider från utländska institutioner, även när länderna har ett elektroniskt informationsutbyte. Riksrevisionen pekar även på att de registeruppgifter som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten använder för sina kontroller varken är heltäckande eller helt tillförlitliga.
Svenska myndigheter kan även ställa så kallade regresskrav till utbetalande institutioner i utlandet, som innebär att de utländska institutionerna ersätter Sverige vid för stora utbetalningar. Men på grund av hög arbetsbelastning hinner dock Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten sällan ställa regresskraven i tid, menar Riksrevisionen.
”I dessa fall är det enligt regelverket inte heller möjligt att begära tillbaka pengarna från den person som fått utbetalningen”, skriver Riksrevisionen.
