Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer är eftersatt och stödet till de drabbade är undermålig.
Det uppger Riksrevisionen efter en granskning.
– Varken regeringen eller ansvariga myndigheter har vidtagit tillräckliga åtgärder för att motverka ekonomiskt våld i nära relationer, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Även Polisen saknar tillräcklig kunskap och utreder sällan ekonomiskt våld som en form av våld i nära relationer, uppger tillsynsmyndigheten.
När Sverige 2014 ratificerade Istanbulkonventionen mot våld mot kvinnor och våld i hemmet förband Sverige sig att motverka ekonomiskt våld. Riksrevisionens granskning visar att statens arbete mot ekonomiskt våld har betydande brister.
– Varken regeringen eller ansvariga myndigheter har vidtagit tillräckliga åtgärder för att motverka ekonomiskt våld i nära relationer. Statens arbete behöver förbättras, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Inget arbete inlett
Enligt Riksrevisionen har regeringen inte tillräckligt uppmärksammat ekonomiskt våld. Tillsynsmyndigheten pekar på att detta exempelvis inte nämns i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
”Det har gjort det otydligt om ekonomiskt våld bör ingå i myndigheternas arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Regeringen har heller inte följt upp vilka myndigheter som arbetar mot ekonomiskt våld”, skriver Riksrevisionen.
– Många myndigheter har inlett någon form av arbete mot ekonomiskt våld, men det är i startgroparna och anställda har överlag otillräckliga kunskaper. Det gör det svårare att upptäcka ekonomiskt våld vid medborgarkontakter och vidta effektiva åtgärder, säger Ludvig Stendahl, projektledare för granskningen.
Lagstiftningen underlättar våldet
Vidare uppger Riksrevisionen at regeringen inte har beaktat ekonomiskt våld i lagstiftningsprocessen inom flera områden där riskerna är stora.
”I vissa fall underlättar lagstiftningen till och med utövandet av ekonomiskt våld. Till exempel är det enkelt att ta kontroll över en närståendes ekonomi med hjälp av e-legitimation, och att fortsätta utöva ekonomiskt våld efter avslutad relation i en bodelning eller genom att missköta underhåll för gemensamma barn”, skriver Riksrevisionen.
Vidare uppger Riksrevisionen att det även sker att förövare utnyttjar myndigheternas rutiner för att förhindra utbetalning av bidrag och förmåner, eller saboterar den utsattas försörjning, vilket gör myndigheter ofrivilligt delaktiga i det ekonomiska våldet genom sin ärendehantering.
”Bristen på uppföljning innebär dock att det saknas kunskap om problemets omfattning”, skriver Riksrevisionen.
Okunskap hos Polisen
”Granskningen visar också att det finns brister och försvårande omständigheter i rättsväsendets arbete mot ekonomiskt våld. Till exempel saknar Polisen tillräcklig kunskap och utreder sällan ekonomiskt våld som en form av våld i nära relationer. Arbetet försvåras av att det ibland är otydligt vilka gärningar som utgör ekonomiskt våld”, fortsätter Riksrevisionen.
