I en ny granskning riktar Riksrevisionen skarp kritik mot den sänkta energiskatten för serverhallar. Beslutet att sänka skatten vilade på underlag med tydliga brister, där varken företagens eller samhällets behov omhändertogs, uppger Riksrevisionen.
För att attrahera investeringar sänktes energiskatten för datacenter kraftigt 2017. Riksrevisionen har nu granskat planering, genomförande och uppföljning.
Granskningen visar att regeringen inte tog någon hänsyn till de energipolitiska målen, trots att det var väl känt att datacenter är stora energikonsumenter och skulle utsätta elsystemet för betydande ansträngningar, uppger Riksrevisionen.
”Till exempel villkorades inte stöden med krav på energieffektivisering eller omhändertagande av datacentrens spillvärme. Det har heller inte gjorts några ansträngningar att utnyttja den flexibilitet som datacenter skulle kunna bidra med i energisystemet”, skriver Riksrevisionen.
– Datacenterföretag uppger i granskningen att de kan öka takten i arbetet med energieffektivisering och att det skulle ha spelat roll om staten hade kopplat ihop nedsättningen av energiskatten med frågor om miljö och energi. Men potentiella investerare har inte informerats om de energipolitiska målen eller hur de skulle kunna bidra, säger Dimitrios Ioannidis, projektledare för granskningen.
Saknas välgrundade underlag
Enligt Riksrevisionens bedömning saknas det även välgrundade underlag för att identifiera vilka företag eller typer av datacenter som borde få ta del av den sänkta energiskatten.
Fram till 2021 har nedsättningen hittills inneburit ett skattebortfall på drygt 1,3 miljarder kronor, men eftersom företag kan begära nedsättning inom tre år från det att elen förbrukats kan den siffran bli större. Totalt har 80 företag tagit del av sänkningen. Det kan jämföras med 235, som var prognosen i regeringens underlag.
Detta kan bland annat ha lett till färre nya jobb, och mindre ekonomisk utveckling, än vad som annars hade varit möjligt.
Gått till ett fåtal större företag
Enligt Riksrevisionen har nedsättningen till stor del gått till ett fåtal större företag.
”Riksrevisionen konstaterar vidare att det i de utredningar som Skatteverket gör fortfarande är svårt att fastställa bland annat vem som förfogar över utrustningen, vilken verksamhet som bedrivs och hur stor elförbrukningen har varit”.
Riksrevisionen pekar även på att regeringen dessutom inte har gjort någon uppföljning, eller analyserat vilka positiva och negativa konsekvenser som den nedsatta energiskatten har haft för olika typer av datacenter.
”Regeringen har heller inte ställt positiva och negativa konsekvenser mot varandra, inklusive skattebortfallet, för att kunna ompröva nedsättningen”, skriver Riksrebisionen.
– Sänkningen av energiskatten kunde ha fungerat mer effektivt om regeringen hade förberett åtgärden och samordnat mellan olika samhällsmål. Sänkningen borde också ha utvärderats i efterhand, inte minst mot bakgrund av Sveriges energipolitiska utmaningar och de fortsatta svårigheter som Skatteverket möter i sina utredningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.
