Antagningen till polisutbildningen fungerar inte effektivt, det slår Riksrevisionen fast efter en granskning.
Bristerna som finns ökar risken för att lämpliga kandidater inte antas, samtidigt som olämpliga kandidater kan antas.
År 2017 tog regeringen beslut om att antalet polisanställda skulle öka kraftigt. Polismyndigheten fick därför i uppdrag att utöka kapaciteten i antagningsprocessen till polisutbildningen.
Men – det är inte säkert att antagningsprocessen som den ser ut nu leder till att de mest lämpade kandidaterna antas.
En av grunderna till bristerna beror enligt Riksrevisionen på att Polismyndigheten inte gjort någon heltäckande analys av vilka egenskaper en polis bör ha. Därmed saknas det till viss del underlag för beslut om vilka tester och gränsvärden som bör ingå i antagningsprocessen.
– En arbetsanalys av vad som krävs i polisyrket är en grundläggande förutsättning för att kunna identifiera nödvändiga egenskaper och utbildningskrav för blivande poliser, säger Linda Jönsson, projektledare för granskningen.
Att de som söker måste bli godkända i varje test för att komma vidare i antagningsprocessen är problematisk när gränserna baseras på osäkra underlag, menar Riksrevisionen. Våra nordiska grannländer använder istället en sammansvägningsmodell, vilket har stöd i forskning.
Kvinnor och personer med utländsk bakgrund kan missgynnas
Regeringen vill samtidigt se en ökad mångfald i poliskåren. Riksrevisionens granskning tyder dock på att antagningsprocessen innehåller delar som kan missgynna kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
På grund av sekretess kan de psykologer som intervjuar kandidater inte dela information med polisens personal. Det försvårar bedömningsarbetet och innebär en risk för dubbelarbete och överprövning av beslut.
Nuvarande antagningsprocess ökar således risken att lämpade kandidater underkänns på oklara grunder och att olämpliga kandidater antas.
Dessutom är kostnaden för hög, menar Riskrevisionen. Antagningsprocessen är dyrare i Sverige än i övriga nordiska länder. Det beror bland annat på att regeringen har instruerat Plikt- och prövningsverket att ha kapacitet för 8 800 prövningar om året, vilket kräver hög bemanning året runt, trots att endast 65 procent av prövningsplatserna har nyttjats.
Riksrevisionen konstaterar också att regeringens beslut om att kraftigt öka antalet polisanställda inte föregicks av några konsekvensanalyser, vare sig för dimensioneringen av polisutbildningen eller hur det påverkar antagningsprocessen.
– När statliga verksamheter kraftigt ska utökas så uppstår ofta effektivitetsproblem. Beslut behöver därför alltid föregås av en analys av hur risker och utmaningar ska hanteras. Så har inte skett i det här fallet, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
