Riksrevisionen har i en ny granskning kommit fram till att det är oklart om transportbidragen, som kostat staten flera hundra miljoner kronor om året i 50 år, har gjort nytta.
Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att genomföra en grundlig översyn av transportbidragen.
Transportbidraget infördes 1971 för att kompensera för kostnadsnackdelar som drabbar företag i de fyra nordligaste länen, samt att stimulera till ”höjd förädlingsgrad” på det som företagen producerar. Utbetalningarna har under lång tid uppgått till cirka 350–450 miljoner kronor om året.
Riksrevisionens granskning visar dock att det inte går att avgöra om pengarna leder till ökad förädlingsgrad hos de företag som tar emot dem och om de bidrar till utveckling av näringslivet i bidragsområdena.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Haft en begränsad påverkan
Riksrevisionen konstaterar vidare att det är ungefär samma företag som får bidrag år efter år, och att en stor del av utbetalningarna sedan lång tid går till transporter av relativt lågt förädlade varor så som sågade och hyvlade trävaror.
– Mycket tyder på att bidraget endast har haft begränsad påverkan på såväl förädlingsgrad som utveckling av näringslivet i regionerna, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen.
Skärpta rutiner behövs
Granskningen visar också att det inte går att avgöra om pengarna som betalas ut faktiskt motsvarar företagens ökade transportkostnader på grund av det geografiska läget, och att Tillväxtverket behöver förbättra sina rutiner för att kontrollera att de företag som ansöker om bidraget lämnar korrekta uppgifter.
Vidare skriver Riksrevisionen att utifrån det klimatmål som riksdagen har beslutat om – och OECD:s rekommendationer till Sverige – borde transportbidragets klimatpåverkan ha bedömts. Detta har inte gjorts någon gång sedan bidraget infördes för 50 år sedan.
– Det har under årens lopp kommit ett antal signaler om att Transportbidraget är ineffektivt utformat och i värsta fall kontraproduktivt när det gäller klimatpolitiken. Regeringen borde ha skaffat sig bättre underlag, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Rekommenderar grundlig översyn
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att genomföra en grundlig översyn av transportbidragets utformning.
Tillväxtverket rekommenderas bland annat att samla in tillräckligt med information om transportsträckor och transportslag för att kunna bedöma transportbidragets klimatpåverkande effekter.
Tillväxtverket bör även utveckla rutiner och kontroller ytterligare för att minska risken för systematiska fel när pengarna betalas ut.
