Regeringens finanspolitik under 2024 är inte fullt ut utformad i enlighet med det finanspolitiska ramverket.
Det uppger Riksrevisionen som lyfter fram vikten av att inte göra undantag från ramverket eftersom det på sikt riskerar att försvaga det.
Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket i de ekonomiska propositionerna under 2024. Av ett pressmeddelande från Riksrevisionen framgår det att den övergripande slutsatsen är att finanspolitiken inte fullt ut är utformad i enlighet med ramverket.
”Den största bristen är att regeringen gjort undantag från överskottsmålet för Sveriges stöd till Ukraina, vilket inte är tillåtet enligt ramverket. Sådana undantag riskerar med tiden att leda till att ramverket inte är styrande på det sätt som riksdagen beslutat om. Detta ska dock inte tolkas som ett ifrågasättande av stödet till Ukraina”, skriver Riksrevisionen.
– Riksrevisionen har ingen åsikt om stödet till Ukraina eller de politiska prioriteringar som ligger bakom. Men ramverket kräver att stora utgiftsposter finansieras – oavsett om det sker genom lån, höjda skatter eller besparingar, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Enligt Riksrevisionen understiger det strukturella sparandet för 2025 överskottsmålet bland annat på grund av Ukrainastödet.
”Enligt budgetlagen ska regeringen redogöra för hur en återgång till målet ska ske. Regeringens plan för detta är enligt Riksrevisionens bedömning alltför kortfattad. Till exempel framgår det inte att planen förutsätter att inga ytterligare ofinansierade reformer genomförs fram till och med 2027”, skriver Riksrevisionen.
Höjning av utgiftstaket
Riksrevisionen ifrågasätter dessutom behovet av regeringens föreslagna höjning av redan höga nivåer på utgiftstaket för 2025 och 2026.
”Ett av de viktigaste syftena med utgiftstaket är att främja budgetdisciplin. Det blir svårt att nå det om budgeteringsmarginalerna är omotiverat stora. Även den föreslagna nivån för utgiftstaket 2027 behöver motiveras tydligare”, skriver Riksrevisionen.
Riksrevisionen konstaterar vidare att en återkommande brist i budgetpropositionerna de senaste åren har varit oförklarade skillnader mellan de prognoser som regeringen gör jämfört med prognoser från expertmyndigheterna Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Detta problem kvarstår även i årets budgetpropositioner.
– Skillnader i olika bedömares prognoser är naturligt, men om prognoserna avviker betydligt från varandra utan att regeringen tydligt förklarar varför riskerar förtroendet för finanspolitiken att skadas, säger Frida Widmalm, projektledare för granskningen.
Rekommendationer
Nu rekommenderar Riksrevisionen att regeringen bland annat tydliggör planen för återgång till överskottsmålet. Att Regeringen utvecklar redovisningen av vilka överväganden regeringen gjort när det gäller förslag till nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året. Vidare rekommenderar Riksrevisionen att regeringen förtydligar skälen till ändringsbudgetar, och dess finansiering samt förbättrar jämförelsen av prognosen för det strukturella sparandet, gentemot Konjunkturinstitutets och Ekonomistyrningsverkets prognoser.
