Många av Kriminalvårdens anstalter drivs inte på ett effektivt sätt vilket leder till onödigt höga kostnader – något som pågått oupptäckt under lång tid.
Det konstaterar Riksrevisionen som granskat myndighetens effektivitet.
Den svenska kriminalvården är dyr i internationell jämförelse och kostnaderna för att driva anstalterna har ökat på senare år.
Samtidigt har Kriminalvården svårt att, med de medel de tilldelas, få pengarna att räcka till.
Som en konsekvens av detta har Kriminalvården idag stora problem med platsbrist och överbeläggning vilket lett till farhågor om att verksamheten inte kan bedrivas på ett säkert, effektivt och humant sätt. Svensk kriminalvård är dyr i internationell jämförelse, och kostnaderna för anstaltsverksamheten har ökat under senare år.
Mot bakgrund av detta valde Riksrevisionen att granska ”om Kriminalvården har organiserat anstalterna och dess verksamhet så att de är effektiva”.
Besparingspotential på 580 miljoner kronor
Resultatet av Riksrevisionens granskning visar nu att de svenska anstalterna, under 2018, kunde ha ökat sitt resursutnyttjande med i genomsnitt 22 procent.
Skillnaderna anstalterna emellan är dock stora, medan vissa anstalter utnyttjar sina resurser till max kan vissa bli minst 40 procent bättre.
Ett problem som Riksrevisionen identifierat är att många av anstalterna är för små för att det ska gå att bedriva ”en ekonomiskt rationell verksamhet med hög kvalitet”.
I genomsnitt har de svenska anstalterna 95 platser, medan granskningen indikerar att en anstalt med cirka 300 platser har den lägsta kostnaden per plats.
– En grov uppskattning visar att en omorganisation av landets anstalter till en optimal storlek skulle ha en besparingspotential på cirka 580 miljoner kronor om året. Men då är inte de kostnader som skulle följa av själva omorganiseringen medräknade, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Lokalerna inte ändamålsenliga
Riksrevisionen konstaterar även att lokalerna i många fall inte är ändamålsenliga då de från början inte är byggda för att husera kriminalvård. Ett bristande underhåll av lokalerna skapar också ökad ineffektivitet då det i flera fall har lett till att lokaler inte kan användas alls.
Att detta inte upptäckts tidigare beror, enligt Riksrevisionen, huvudsakligen på att Kriminalvården inte samlat in den data som krävs för adekvata jämförelser.
– Kriminalvårdens ekonomiska uppföljning klarar inte att identifiera vilka anstalter som är ineffektiva. Myndigheten behöver centralisera och standardisera hanteringen av sin statistik för att få tillgång till jämförande verksamhetsdata, säger Fredrik Bonander som lett granskningen.
”Hypotetisk beräkning”
I ett pressmeddelande bemöter Kriminalvårdens generaldirektör, Martin Holmgren, kritiken från Riksrevisionen.
Han är, bland annat, kritisk mot Riksrevisionens uträkningsmodell.
– Det är en hypotetisk beräkning som inte tar hänsyn till varken kostnader för rivning, nybyggnation eller omorganisering, utan bygger på att verksamheten startar om från noll. Sedan två år tillbaka så har Kriminalvården startat ett omfattande besparings- och effektiviseringsarbete. Arbetet har också gett effekt. 2019 sänkte myndigheten sina kostnader med 210 miljoner kronor jämfört med 2018.
