Nu startar Riksrevisionen en granskning av hur regeringen agerat när man har uppmuntrat investeringar i datahallar, bland annat genom sänkt energiskatt. Detta sker efter kritik mot datahallarna från bland annat Finansinspektionen och Naturvårdsverket.
Finansinspektionen och Naturvårdsverket har i gemensam sak uppmanat en översyn av utvinningen av kryptovalutor som sker i gigantiska datahallar som byggs i Sverige. Nu startar Riksrevisionen en granskning av hur regeringen agerat när man har uppmuntrat investeringar i datahallar, bland annat genom sänkt energiskatt.
Granskningen ska svara på om regeringens och berörda myndigheters beslut och åtgärder avseende investeringar i datahallar är effektiva. Granskningen omfattar framför allt investeringarnas kvalitet och potential att tillföra nya arbetstillfällen, kapital och kunskaper samt förhållande till energipolitikens mål.
Regeringen har uppmuntrat investeringarna
”Regeringen har uppmuntrat investeringar i datahallar, bland annat genom sänkt energiskatt. Sådana investeringar har många positiva effekter, men datahallar är energikrävande och den svenska elförsörjningen står redan inför stora utmaningar. Riksrevisionen granskar nu om regeringens och berörda myndigheters beslut och åtgärder är effektiva”, framgår det av ett pressmeddelande.
Granskningen kommer bland annat att fokusera på vilka avvägningar som regeringen har gjort mellan mål inom närings- och energipolitiken.
– Vi kommer också att titta på om regeringen har rapporterat om de statliga insatserna på ett transparent och ändamålsenligt sätt, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Viktig för samhällets digitala infrastruktur
Riksrevisionen skriver att datahallar är en viktig del av samhällets digitala infrastruktur. De kan också skapa sysselsättning, både direkt och indirekt, samt bidra till utveckling och expansion av företag i informations- och kommunikationstekniksektorn.
Riksdagen har uttalat att investeringsfrämjandet ska fokusera på investeringar med särskilt hög kvalitet och potential att tillföra nya arbetstillfällen, kapital, kunskaper eller nya marknader i hela landet.
Regeringen har vidtagit åtgärder för att attrahera investeringar i datahallar. Sedan 2017 års budget omfattas därför datahallar av nedsättningen av energiskatten. Syftet är att Sverige ska stå sig bättre i den internationella konkurrensen om sådana investeringar
Förknippade med finansiella kostnader
Riksrevisionen konstaterar dock att dessa åtgärder är förknippade med finansiella kostnader, samtidigt som datahallar också är mycket stora elanvändare.
”Den svenska energipolitiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Datahallar använder stora mängder el, och Energimyndigheten bedömer att datahallar kommer att stå för omkring 20 procent av den ökade elanvändningen de kommande tio åren”, skriver Riksrevisionen.
Riksrevisionen pekar på att det redan idag finns kapacitetsutmaningar i det svenska elsystemet. Vid sidan om nyetableringar av datahallar har det dessutom initierats ett antal andra elintensiva profilprojekt inom industrin, till exempel Northvolts batterifabriker, Hybrit inom stålindustrin och cementindustrins Cemzeroprojekt.
Resultat presenteras i juni 2022
Sverige har ett mål om att öka energieffektiviseringen med 50 procent mellan 2005 och 2030. Flera remissvar på den utredning som låg till grund för förslaget om nedsättningen av energiskatten för datahallar framförde att även energieffektiviseringsfrågor borde beaktas i förslaget.
Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i juni 2022.
