Långa handläggningstider och indikationer på otillräcklig kontroll över tjänster om att utreda, förvalta och skifta dödsbon har nu lett till att Riksrevisionen ska granska statens hantering av dödsbon.
Ungefär 90 000 personer om året dör i Sverige som efterlämnar tillgångar och skulder i ett dödsbo. Riksrevisionen genomför nu en granskning av statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skiften av dödsbon.
Granskningen genomförs bland annat mot bakgrund av långa handläggningstider och indikationer på otillräcklig kontroll över tjänster om att utreda, förvalta och skifta dödsbon.
– Att ta praktiskt och juridiskt ansvar för hanteringen av ett dödsbo, med ibland omfattande ekonomiska förhållanden, är ett stort ansvar att lägga på någon som samtidigt sörjer en älskad närstående. Här behöver statens insatser fungera effektivt, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Kostnaderna kan bli betydande
Om det saknas arvingar, eller om en dödsbodelägare begär att tingsrätten utser en boutredningsman, har staten en stor roll. Konsekvenserna och kostnaderna för de enskilda kan dock bli betydande om de statliga insatserna brister, uppger Riksrevisionen.
Granskningen ska svara på om statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon är tillräckliga och effektiva.
