Kritik har tidigare väckts mot Statens fastighetsförvaltning då myndigheten gör övervinst av andra myndigheters anslagsmedel.
Riksrevisionen granskar nu om Statens fastighetsverk sköts med ekonomisk effektivitet, samtidigt som fastigheternas kulturhistoriska värden bevaras.
Statens fastighetsverk förvaltar cirka 3 700 statligt ägda fastigheter, som är värda mycket pengar och i många fall har ett högt kulturhistoriskt värde.
Myndigheten finansieras i stor utsträckning av hyresintäkter, främst från statliga myndigheter. Fastighetsverkets resultat överträffar i regel avkastningskravet med råge, vilket lett till kritik mot att myndigheten gör övervinst av andra myndigheters anslagsmedel.
Skattebetalarnas pengar ska användas effektivt
Riksrevisionen granskar nu om verksamheten sköts med hög ekonomisk effektivitet, samtidigt som fastigheternas kulturhistoriska värden bevaras.
– Fastighetsverkets uppdrag är komplext och omfattar flera potentiella målkonflikter samtidigt som skattebetalarnas pengar ska användas effektivt. Det ställer stora krav på både styrning och genomförande, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Enligt Riksrevisionen anser vissa hyresgäster att deras verksamhet är knuten till en specifik byggnad, vilket riskerar att ge dem en svagare förhandlingsposition i relation till Fastighetsverket. Det kan också påverka möjligheten sätta hyror som är marknadsmässiga, eftersom det för dessa byggnader saknas en marknad i egentlig mening.
Bidragsfastigheter
Fastighetsverket förvaltar också fastigheter som inte kan bära sina egna kostnader, så kallade bidragsfastigheter.
Riksrevisionen uppger att det finns indikationer på att Fastighetsverket har svårt att nå riksdagens och regeringens mål om att öka intäkterna och anpassa beståndet av dessa fastigheter.
Granskningen ska alltså svara på om Statens fastighetsverks förvaltning av statens fastighetsbestånd och regeringens styrning av myndigheten är effektiv.
