Skatteverket har varnat för att myndigheten inte hinner utföra tillräckligt många kontroller.
Nu ska Riksrevisionen granska om Skatteverket motverkar svartarbete på ett effektivt sätt.
De svarta arbetsinkomsterna beräknades uppgå till 91 miljarder kronor i snitt per år under perioden 2010–2016. Det motsvarar cirka 6 procent av de totala arbetsinkomsterna eller 2,3 procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Det uppger Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
Det är Skatteverket som har det övergripande ansvaret för att motverka svartarbete, men Skatteverket uppger i sin årsredovisning för 2023 att kontroller och andra åtgärder gentemot företag inte har kunnat utföras i planerad omfattning.
GDPR-utmaningar – biometrisk inpassering och slumpvis drogtestning
Behandling av personuppgifter i arbetslivet är en av de frågor som Integritetsskyddsmyndigheten kommer att titta närmare på framöver – det framgår av myndighetens tillsyns- och vägledningsprioriteringar från mars 2025. Johan Sundberg och Johan Thörn tar här upp några av de områden där det finns särskilda utmaningar ur GDPR- och arbetsrättsperspektiv, nämligen slumpvisa alkohol- och drogtester av anställda samt ny teknik för inpassering med användning av exempelvis fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
Riksrevisionens granskning
Nu ska Riksrevisionen granska om Skatteverkets åtgärder är effektiva.
– Skatteverket varnar för att vi närmar oss en situation där skattekontrollerna inte är tillräckliga för att bekämpa svartarbetet och upprätthålla allmänhetens förtroende, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Svartarbete påverkar inte bara skatteintäkter och socialförsäkringssystem, utan även arbetsmarknadens villkor och företagens konkurrensförhållanden.
Svarta arbetsinkomster är vanligast i små och mellanstora företag i personalintensiva branscher.
