När privata aktörer år 2010 släpptes in på besiktningsmarknaden förväntade sig riksdagen en rad positiva effekter för såväl konsumenterna som för anställda och samhället.
Nu ska Riksrevisionen granska huruvida omregleringen av marknaden gett sådana effekter som riksdagen hoppades på.
Sedan marknaden omreglerades och Svensk Bilprovnings monopol slopades finns numera åtta ackrediterade besiktningsföretag, varav sju privatägda, på marknaden.
Omregleringen förväntades bland annat leda till pressade priser, högre kvalitet, mer valfrihet för konsumenter samt bättre utvecklingsmöjligheter för de anställda. Vidare förväntades fri konkurrens gynna entreprenörskapet och tillväxten i Sverige – trots fortsatt högt ställda krav på trafiksäkerhet och miljökontroll.
Endast små inslag av entreprenörskap
Riksrevisionen har dock fått indikationer på att riksdagens intentioner inte har förverkligats, det rör sig bland annat om ökade konsumentpriser och minskat antal fordon som underkänns efter besiktning. Något som, enligt Riksrevisionen, ”reser frågetecken kring upprätthållandet av kraven på trafiksäkerhet och miljökontroll”.
Dessutom domineras besiktningsmarknaden av ett fåtal stora företag, med endast små inslag av entreprenörskap och antalen klagomål har ökat.
– Det har gått tio år sedan riksdagen beslutade att besiktningsmarknaden skulle förändras i grunden. Det är en stor reform vars resultat inte har granskats tidigare, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionen ska därför granska om omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon lett till de resultat som riksdagen förväntade sig, samt om tillsynsmyndigheterna utför sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt.
