Brottsutsatta personer har rätt till relevant och begriplig information avseende sina rättigheter och pågående ärenden.
Flera gånger har Riksdagen påpekat att denna information måste förbättras.
Därför ska nu Riksrevisionen granska vad polisen gör för att komma till rätta med bristerna.
– Det är välkänt att det ofta spelar stor roll för den enskilde hur Polisen återkopplar i samband med att ett brott anmäls. Dessutom kan det påverka såväl kvaliteten på utredningen som förtroendet för rättsväsendet, säger riksrevisor Stefan Lundgren.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Relevant och begriplig”
Alla, såväl privatpersoner, som företag, som anmäler att de blivit utsatta för brott har rått att får ”relevant och begriplig information om sina ärenden och om vilka rättigheter de har som brottsutsatta”
Bland annat handlar det om varför brottet utreds – eller inte, hur utredningen fortlöper och vem de ska vända sig till om de har frågor.
Detta är, skriver Riksrevisionen, viktigt av flera skäl, – bland annat för att brottsutsatta som förstår Polismyndighetens information har större möjligheter att bidra i det egna ärendet.
Detta kan också leda till stärkt förtroende för myndigheten och rättsväsendet, vilket påverkar anmälningsbenägenheten och personers benägenhet att delta i brottsutredningar eller vittna.
Riksdagen tillkännagivit
Vid flera tillfällen har Riksdagen tillkännagivit för regeringen att den vill se en förbättring avseende information till brottsoffer, bland annat vad gäller
möjligheten att få stöd av en brottsofferstödjare och varför polis och åklagare avstår från att utreda brottet om så sker.
Till följd av detta har Regeringen vid flera tillfällen tagit initiativ till ett antal åtgärder i syfte att åstadkomma sådana förändringar som riksdagen efterfrågat.
Riksrevisionen inleder nu en granskningen som ska undersöka om Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta är effektivt. Granskningen omfattar Polismyndighetens informationsarbete – från att en förundersökning inleds till att den avslutas. Granskningen kan även komma att omfatta regeringens styrning av Polismyndigheten, skriver Riksrevisionen.
